Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försoningens betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 ioo I ingen annan är frälsning
Gud", är: försätta i ett annat förhållande till någon} Han
försatte icke sitt hjärta i ett annat förhållande till världen,
ty hos honom är ingen förvandling, utan världen i ett
annat förhållande till sig, därigenom att han i Kristus
nedrev och utplånade den skiljemur, som var människans synd.
Och detta gjorde han därför, att han oföränderligt älskade
världen även i hennes fall; och han gjorde det därigenom,
att han lade synden på sin enfödde Son Jesus.
Nu veta vi väl, att Welinder frågar: "Vad ville det säga,
att borttaga synder, om det icke bestode däri att borttaga
Guds vrede över oss?" Fråga vi nu tillbaka: Står det ock
någonstädes i Skriften så förklarat? så lära vi väl åter få
det svaret: "Det säger sig självt". Men vi vilja veta, om
ock Skriften säger det. Ty i denna del tro vi det icke vara
tryggt att säga annat, än vad Skriften sagt förut. Nej,
har Skriften sagt, att Kristus burit och borttagit synden,
då kan jag väl förstå, huru ock näpsten och förbannelsen
drabbat honom — ty där synden ligger, där ligger ock
Guds vrede — då kan jag ock förstå, huru han frälst oss
från förbannelsen, ty där synden är borta och människan
1 Då denna skrift är avsedd för läsare, bland vilka endast ett fåtal
förstår grekiska och hebreiska, är det mycket svårt, ja omöjligt, att
lämna en klar bild av Skriftens språkbruk i denna sak, vilket högst
väsentligt skiljer sig från det klassiska. Men dem, som äro de
främmande språken mäktiga, ville vi hänvisa till den högst lärorika
betraktelsen av LXX:s och Nya testamentets bruk av orden IXåöUSödco
och u&WÅÅ&ÖöeiV samt deras sammansättningar, ävensom förhållandet
i bruk och konstruktion emellan lXåöULöd(0 och de hebr. ord, varav
det i LXX utgör översättning. Ingenting kan i denna fråga vara mer
avgörande än detta, isynnerhet när man å andra sidan ser, huru Filippi
och andra dogmatici med den allra största lätthet i världen trampa
under fötterna de enklaste grammatikaliska lagar och mest naturliga
språkföreteelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
