Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försoningens betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försoningens betydelse 16 7
avsky mot syndaren) uppenbara sig, som hans kärlek
förhärligar sig." Tänk: För att fatta djupet av ett språks
härlighet bör man "omvända" det, och i stället för
"älskade" skriva: "avskydde". Då först skulle man förstå
försoningens djup, när man sålunda i densamma såge ej
blott Guds kärlek utan ock hans oändliga hat och avsky
mot syndaren! Är det icke, som ville håret resa sig? Och
man må väl fråga: När i försoningen uppenbarades Guds
oändliga hat mot syndaren, vem angick då den kärlek, som
i samma försoning skulle hava förhärligat sig? Månne
denna kärlek angick syndaren? Nej, honom gällde ju det
"oändliga hatet". Jo, så går det, när man "omvänder Guds
ord", i stället för att låta sig själv av ordet omvändas.
I motsats häremot säger Lisco rent ifrån, att läran om
Guds blidkande strider emot Skriften, Gossner likaså.
Bibeltolkaren Huther uppvisar i utläggningen över 1 Joh.
2:2, att i Skriften aldrig Gud är försoningens föremål.
Och vad som giver hans mening ökad betydelse är det, att
han i den föregående upplagan av sin bok är en av
försvararna för läran om Guds blidkande. Prof. Franz
De-litzsch säger:1 "Det ställföreträdande straff lidandet är i
och för sig ännu icke försonande. Med denna föreställning
vore blott det råaste Gudsbegrepp förenligt". Baehr säger,2
att Mose böcker likaså nödvändigt utesluta läran om Guds
försonande, som denna föreställning naturligt och
nödvändigt framgår ur hedendomens princip. Weber söker reda
sig därmed, att han skiljer mellan kärlekens vrede och
hatets vrede hos Gud. Luthardt anmärker,3 att Gud icke är
1 Prolegomena till Webers: Vom Zorne Gottes, sid. XXV.
2 Symbolik des Mosaischen Kultus, vilket arbete Delitzsch kallar
epokgörande.
3 Kompendium der Dogmatik, sid. 174.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
