- Project Runeberg -  I ingen annan är frälsning /
191

(1938) [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristi översteprästerliga förbön - Första betraktelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kristi överste prästerliga förbön 26 9

3. Därför skall man här väl veta att skilja mellan
tveggehanda gudstjänst, en som sker i himmelen samt gör,
att vi hava rättfärdighet inför Gud, och en som sker på
jorden samt tjänar därtill, att Guds namn varder
förhärligat. Den förra hör översteprästen till, nämligen vår Herre
Kristus, den senare hör oss till. Den förra sker genom
översteprästens offer och bön, däruti han icke vill tillåta,
att vi inblanda våra gärningar. Vilket ock är förebildat i
Gamla testamentet därigenom, att ingen fick hjälpa
översteprästen, när han gick in i det allraheligaste för att offra
och bedja. Den senare sker genom vår tro och kärlek,
varigenom vi prisa och upphöja Herren, så att hans
gudstjänst kommer till sin rätta frukt och nytta i oss och andra.
Och duger det platt intet, att vi göra den förra
gudstjänsten beroende av den senare, så att vi skulle tänka, att
när det går sönder i vår gudstjänst (såsom det ju Gudi
klagat alltid går, emedan vi aldrig kunna tro och älska,
såsom vi borde), så måste det ock vara förlorat med
översteprästens gudstjänst, så att vi icke vidare skulle vara
rättfärdiga för Gud. Så vill nämligen vårt eget hjärta
alltid hava det och kan icke begripa annat. Men då gäller
det att med denna Kristi bön dristigt skära våra egna
tankar tvärt av och sluta så: "Om ock den gudstjänst,
som är mig anbefalld, aldrig vill gå, som den skulle, utan
alltid blir bristfällig och full med synd, så vill jag dock
icke tänka, att Herren skulle sköta sin gudstjänst i
himmelen lika illa som jag min på jorden, utan fasthellre hålla
det visst, såsom det i sig är, att hans gudstjänst ändå är
fullkomlig och gäller evinnerligen". Det vore ett rätt bruk
av denna bön, därtill Gud oss nådeligen förhjälpe. Nu
vilja vi ock se, huru orden lyda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:58:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inganf/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free