Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Mystikens koranutläggning. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I17
Hit höra t. ex. måttbestämmelserna i (de religiösa)
plikterna efter fasta talförhållanden; profetens lagar
i deras bestämda betingelser, deras utövning på
bestämda tider och i vissa riktningar .... vare sig
sådana lagar stå i Thora och evangelium eller i
koranen», allt detta är symboliska framställningar och
tankar om själens bestämmelse. Ja, till och med i
hedniska religionernas formväsen finner man sådana
symboliska värden, som dock äro okända för dessa
religioners bekännare. Blott genom att troende
omfatta denna symbolik blir själen renad. Till en början
skola människorna i enfaldig tro mottaga dessa läror
utan att fråga efter bevis för dem; allt efter den
gradvis fortskridande invigningen (tadrīdj) bliva även
de djupare grunderna småningom förklarade.ᶜ
Jag tvivlar icke på att Ghazālī, islamsstörste
lärare, som mycket högt värderade männen från »de
trognas» förbund, just avser denna riktnings
representanter, då han i en polemik mot dem, som anse,
att varje undantag från den absoluta kausaliteten
(alltså i främsta rummet undren) är omöjligt, drar i
härnad mot filosofer, som förklara, att de dödas
uppståndelse är upphörandet av okunnigheten genom
vetandets liv och att då det heter, att den stav, som
Faraos trollkarlar använde, blev uppslukad, detta är en
allegori för den sanningen, att Moses tillintetgjorde
förnekarnes tvivel genom ovederläggliga gudomliga
argument. Detta motsvarar ju den allegoristiska tendensen
hos de nyplatonska tänkarne i Basra, som vi just
behandla; dem gäller med säkerhet Ghazālīs polemik.
Icke desto mindre måste det högeligen förvåna oss
att finna just Ghazālī bland allegorins motståndare.
Han har nämligen själv i sina sufiskt-mystiska skrifter
använt den i rikligt mått. Många av hans mindre
skrifter äro ägnade åt sådana uttydningar av religiösa
föreställningar. I sin skrift »Ljusens nisch» i vilken
han ingår på en allegorisering av den omtalade
»ljusversen», tyder han Guds befallning till Moses »att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
