Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I vilt äktenskap - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oleksandra plockade ett fång snärjmåra och
kastade det obemärkt på Ivans huvud. De sträva
revorna flätade sig som en krans kring hans an¬
sikte, fastnade på de ljusa mustascherna och på
den solbrända halsen. Han’ såg sig om, men då
stod Oleksandra nedlutad och arbetade. Hennes
mörkbruna ansikte såg komiskt högtidligt ut, och
de röda läpparna svällde, som om hon varit ond.
Ivan sprang upp, skakade i sin tur snärjmåra på
hennes hals och gned de stickande sljälkarna mot
hennes kinder. Oleksandra skrek till och s vängde
med sina svarta armar. Då hon befriat sig från
hans händer, tog hon ett helt fång betor och ruska¬
de dem över Ivan. Åkervindor slingrade sig kring
hans axlar, på rockärmarna och fastnade i hans
hattbrätte. Paddfot, groblad och snärjmåra trass¬
lade in sig i hans kläder och i knävelbårarna, så
alt han stod där lövklädd som en majstång på
midsommaraftonen.
Oleksandra skrattade, så att de jämna tänderna
lyste vita mot hennes solbrynta kinder. Det blev
skratt och nojs. Ivan var inte längre ond, ty han
tyckte om den lustiga, skojfriska Oleksandra, hen¬
nes svarta, eldiga ögon och hennes båglikt välvda,
täta ögonbryn. Han såg jämt åt henne och be¬
svarade hennes skämt med samma mynt.
De andra kvinnorna lutade sig under arbetet
intill varandra och småpratade. De talade om Ivans
leynadshistoria för Oleksandra. Han hade gilt sig
för fem år sedan, men ett år efter bröllopet hade
hon försvunnit med sonen på herrgården, och Ivan
leyde nu som ungkarl, fast han var gilt. För ott
halvt år tillbaka hade han tagit hem till sig en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
