Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dyrköpt - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
kerna buga sig för honom, giva sina hästar fria
tyglar och simma över Donau. Framåt bär det i
sporrstteck: = med Ostap 1 spetsen: == över: an gar
och fält ända till deras by nära Uman.. Ser du,
Solomija . ..
Plötsligt ljöd ett prassel. Något runt som en
kula hoppade med ett gnällande ljud ned för Ostaps
fötter och slog honom på bröstet med sina vingar.
Han ryckte till, som om någon med piska slagit
honom i knävecken, men måste skratta åt sin löj¬
liga rädsla, då han märkte, att det blott var några
småfåglar, som flaxade kring hans axlar.
Men fantasierna voro nu med ens som bort¬
blåsta. Han märkte, att han stod på ett fält, och
kände sig som en flykting, ej långt borta från sin
elaka husbonde och allehanda farligheter.
Det började dagas, och den bleka himlen glän¬
ste i ljusrött. Det svallande sädeshavet, skim¬
rande av dagg, sken blått i den dunkla belysnin¬
gen. Vid den friska morgonfläkten gick en skälv¬
ning genom sädesaxen, och från den rodnande
östern göt sig ljuset i mjuka vågor ut mellan him¬
mel och jord. Högt upp i luften sjöngo redan
lärkorna.
Ostap gick ut på landsvägen och såg sig om¬
kring. På avstånd skymtade något; det såg ut
som en vandrare, med ett knyte på axlarna, stadd
på väg från byn. Landsvägen var osäker, och
Ostap kom att tänka på att hans husbonde kanske
redan skickat ut folk för att förfölja honom. Det
vore därför rådligast att vika av och gömma sig i
en klyfta eller dalsänka. Där kunde han också ta
sig en lur under middagshettan och fortsätta van¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
