Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dyrköpt - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
men den svarta avgrunden drog hennes kropp ned
till sig. Den fjättrade hennes lemmar som med
järn, tyngde dem som med stenar och omfamnade
henne med sina kalla armar. Allt tyngre och tyngre
blev det, allt djupare och djupare sjönk hon i
vattnet.
»Ostap!» ropade hennes själ i förtvivlan.
»Solomija !» ljöd mot henne hans hjärtas skrik.
»Solomija!» hörde hon genom den kalla vågen,
som slog henne i ögonen, piskade hennes panna
och slet i hennes upplösta hår.
En gul, grumlig dager steg sakta upp över
floden ... Erinringar av det förflutna tändes som
gnistor och slocknade, glödde och förkolnade.
På den svarta floden mellan de vita stränderna
gled den stora båten snabbt bort och försvann i
fjärran som en liten prick. Efter den drev på vatt¬
net en mindre båt, som var tom; vattnet stänkte
på dess vita sidor och färgade dem med rött...
Och överallt rådde stillhet...
Mycket vatten har Donau öst uti Svarta havet
sedan denna stund.
På den höga bessarabiska stranden, där smuts¬
gråa fårahjordar röra sig om dagen och där vinden
dystert tjuter om natten, står ett högt minnesmärke,
rest till erinran av det människoblod, som här
gjutits. Här slogos en gång turkiska janitjarer med
ryska soldater.
Dunkelt lyser det genom fönsterrutorna i en
liten koja, där gränsvaktaren kokar sin torftiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
