Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fasaner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
FASANER—FENACETIN
114
framför buren, så att hönan kan nå
den och locka kycklingarna att
äta därav med henne. Från tredje
dagen sätter man till litet hårdkokt
ägggula. På sjätte dagen kan en hel gula
blandas upp med födan, liksom även
konstgjord, i handeln förekommande
fasanföda, uppkokt, kan blandas med.
Ransonen ökas dag från dag. I
slutet av andra veckan räknar man för
varje mål för 100 unga fasaner: 4
hönsägg, 1,5 1. målet kött och omkr. 3
matskedar benmjöl. Hönan får en gång
om dagen en skål med uppblött korn
eller majs. Buren tilltäckes med en
lucka varje afton, sedan kycklingarna
kommit in; efter 3:dje veckan är dock
detta onödigt. I slutet av andra
veckan blandas till födan 11. ris, som m!an
lätt kokat med litet vatten. Detta för
100 kycklingar. Finhackat kaninkött
är utmärkt att blanda till födan.
Efter fjärde veckan ger man även litet
vetebröd. Från femte veckan börjar
man minska äggen, men ökar det
konstgjorda kraftfodret. Från
åttonde veckan erhålla fasanerna till två
mål blott krossad vete, uppblandad
med hela vetekorn, till de två andra
den mjuka födan. Huvudmålet (mjuk
föda) ges kl. 6 e. m. på sovplatsen.
Efter den tionde veckan strös ut bara
korn. För uppsikt och vård av 1,200
till 1,500 fasaner är en vårdare och en
pojke fullt tillräckliga.
Fasanen jagas såväl under dre v jakt
som med hönshund.
Litteratur: W. Gottschalk: Der
jagd-fasan; B. Hlawtensky: Die zahme
Fa-sanerie, 2 Aufl.
Fasaneri, se Fasaner.
Fasanjägare, jägare som uteslutande
sysslar med uppfödning och vård av
fasaner och fasanerier.
Fasanskällare, små, livliga stövare,
som stöta upp fasanen och, om han
träar, gör ståndskall, då jägaren lätt
kan få ner honom med sitt skott.
Fast» ligga fast säges om en räv, e. d.,
då han i ett gryt blivit så ansatt av
hunden, att han ej kommer ur stället;
även: då fågeln trycker hårt. Stå fast,
då hönshunden gör säkert stånd för
villebrådet.
Fanna, sammanfattningen av de för
en större del av jorden, ett särskilt
land, en viss trakt eller ett visst
vattenområde egendomliga djurarter;
beskrivning av dessa djurarter. Sådana
beskrivningar på svenska språket äro
bl. a. Skandinavisk Fauna av S.
Nilsson; Sveriges och Norges
Ryggradsdjur av W. Liljeborg; Svenska
Fåglarna av S. J. Sunde vall; Sveriges
Ryggradsdjur av E. Lönnberg; Handbok i
Zoologi av A. E. Holmgren; Nordens
Fåglar av Kolthoff och Jägerskiöld;
Svenska Fåglarne av Chr.
Aurivillius; Skandinaviens fiskar av F. A.
Smitt; Sveriges och Norges Fiskar av
A. Stuxberg m. fi.
Fauna och Flora, se Lönnberg.
Feja. De hornbärande hjortdjuren
fälla årligen sina horn och utväxa
ånyo från ett par från pannbenet
utgående bentappar, de s. k.
rosenstoc-karne. De nyutväxta hornen äro till
en början täckta av en hårig hud,
mjuka och blodrika. När de vunnit sin
fulla storlek och hunnit hårdna genom
avlagring av kalksalter, upphör
blodtillförseln, den klädande huden
liksom torkar och bortfaller eller
avska-ves, hornen "fejas".
Fekal (av lat. fæx, drägg,bottensats)
användes för att beteckna att något
har utseende eller lukt av eller på
något sätt står i samband med
tarmuttömningarna.
Felidæ, se Kattdjur.
Felis, se Kattsläktet,
Fenacetin, en förening av ättiksyra
med fenitidin, är ett vitt, lukt- och
smaklöst, av fina kristallnålar
bestående pulver, svårlösligt i vatten. I
dos på %—% gr. verkar det
tempera-turnedsättande vid feber. Därjämte
är det ett verksamt rogivande och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
