Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Föda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
FÖDA FÖR VILLEBRÅD, HUNDAR OCH JÄGARE
136
av regn 1. dimma är skadligt för det
vilda. Kornsorterna böra liksom
annan föda vara friska. Grundregler för
varje utfodring äro: 1. Den måste
börja i god tid före inträdet av
verklig brist; 2. största möjliga omväxling
av födoämnen; 3. En nödig proportion
m,åste finnas mellan de utlagda
födoämnenas mängd och den förefintliga
naturliga näringen,
vattenförhållanden, årstiden och den rådande
väderleken; 4. man måste vänja djuren vid
utfodringen genom utlagda läckerbitar
såsom havrekärvar, kastanjer, potatis,
rönnbärskvistar o. s. v. 2. hu
n-d e n s. Hunden är av naturen
kött-ätare, men under århundradenas lopp
har han även vant sig vid vegetabilisk
föda. Men en hund, av vilken man
begär arbete, kan i längden icke
undvara kött. Tyvärr är detta den dyraste
föda, men jämförelsevis billigt och
dock närande är hästkött, idisslares
måge, fårhuvuden och slutligen det
från Amerika kommande torkade och
söndermalda köttpulvret, som man får
i handeln. Uppväxande, även genom
sjukdom försvagade djur, behöva
större mängd kött. Om man utfodrar
hundar med mjölk, även mager sådan,
behöva de mindre köttportioner. Mjölk
är en jämförelsevis icke så dyr, men
särdeles närande föda, även när den
är mager. Tätmjölk är bra föda för
hundar, som lida av förstoppning. Av
växtämnen passa för hundar bäst
rismjöl och havermjöl. Hundens måge
smälter icke väl potatis och rågbröd,
varför man bör använda sådant
endast i nödfall. Man använder på
senare tider ett slags hundkakor, som
framställas fabriksmässigt i god
kvalitet av olika firmor. De innehålla, utom
lättsmält mjöl, även kött i små bitar.
Värdet av de olika näringsmedelen
beror på mängden av lättsmälta ämnen
(isynnerhet äggviteämnen) och på
smakligheten av dem; även priset
spelar en stor roll. Man kan inte upp-
ställa ett bestämt utfodringssätt,
emedan utfodringen får rätta sig efter
ägarens förhållanden. Det renligaste,
bekvämaste och hållbaraste foder äro
hundkakorna, som dock i allmänhet
icke äro billiga och av många hundar
ogärna ätas. Sådana kakor, som
förorsaka diarré, bör man inte giva derru
En billig och god föda är kokt rismjöl,
blandat med köttmjöl. Kostnaden av
denna blandning belöper sig för en
utvuxen och arbetande rapphönshund
till omkr. 20 à 25 öre. Dessutom bör
man giva hunden något köksavfall,
såsom benknotor, rester av kött och
fläsk. Framför allt måste ägaren sörja
för, att hunden ständigt har tillgång
till tillräcklig mängd rent vatten, och
att födan icke är på något sätt skämd.
Fullt utvuxna hundar behöva mat
blott en gång om dagen, i åldern från
6 till 12 månader giver man dem mat
två gånger om dagen, likaså om man
fordrar arbete av hunden. I alla
händelser bör hunden ordentligt mättas.
Omåttlig fetma förebygges genom
stark rörelse. För litet föda under
uppväxttiden inverkar skadligt på
djuret.
3. Jägarens, under jakt,
På jakt uträttar den mest, som lever
mest naturligt och måttligt. Detta
gäller i mindre grad beträffande den
fasta födan än drycken. Under den
varma årstiden bör man före och efter
jakten undvika starkt kryddad eller
törst uppväckande mat, alla
alkoholiska drycker, även öl. De uppliva
först, men förslappningen efteråt blir
så mycket större; även bör man akta
sig att dricka orent vatten. Däremot
kan man med fördel begagna kaffe,
tillsatt med litet mjölk, kallt té, lätt
vin med vatten och lemonad. Vid
kallt väder är ett måttligt bruk av
cognac eller sädesbrännvin,
isynnerhet om man länge suttit i håll, bra för
kroppen, emedan det alstrar en känsla
av värme, men bättre är dock varmt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
