Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hunddjur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
HUNDDJUR—HUNDEN
176
lång svans, klädd av yvig hårpäls. De
äro tågångare och ha korta, ej
indragbara klor. Snabba rovdjur med skarpa
sinnen. I Sverige finnas de tre
släktena, Ganis, Alopex och V u
1-p e s (se d. o.).
Hunden. Av detta djur,
"människans ende vän" och jägarens goda
hjälpare finnes ett otal raser. Här må
blott i korthet de viktigaste
jakthundarne omnämnas och bland
dessa sådana, som mera allmänt
begagnas i vårt land.
1. Stövare. Deras jaktsätt
består däri att de med luktsinnets
tillhjälp under skall följa spåret av
fyr-fota villebråd. I Sverige finnes ingen
ursprungligen inhemsk drivande hund,
utan våra nutida stövare utgöras av
importerade tyska, engelska och
schweiziska hundar, mer eller mindre
korsade sinsemellan. Redan under
krigen på 1600- och 1700-talen skedde
import av tyska (och polska) stövare,
som med någon liten inblandning av
nordisk spete gåvo upphov till en i
början av 1800-talet färdig, numera
som ren utdöd ras,
smålands-stövaren. Andra ursprungligen
tyska stammar omtalas från 1800-talets
början, såsom
Kavlåsstam-m e n och greiffska
stövar-n e. Från dessa senare leder, över
fiholmshundarna, den
nuvarande som särskild ras uppställda
svenska stövaren sitt ursprung. En
annan på senare tid genom korsning
av gammalt tyskt-svenskt och
importerat engelskt och schwieiziskt blod
uppkommen stövarras är s c h i
1-lerstövaren. Svenska stövaren
är en medelstor, kraftig hund, till
färgen vanligen brun med svart mantel;
mindre vita tecken, såsom bläs,
strimma i bringan, vita fötter och fläck i
nacken, äro tillåtna. Den driver både
hare och räv, många individer med
förkärlek räv. Schillerstövaren är
något mindre och lättare byggd än sven-
ska stövaren, till färgen liknar han
denne, dock hälst utan vita tecken.
2. Taxen, grävsvinshunden, är en
skarpt utpräglad rastyp, kännetecknad
genom korta ben, av vilka de främre
äro egendomligt krökta. Taxen
användes till jakt på räv och grävling i lyor
och gryt, men kan även brukas som
drivande hund. Den hos oss
förekommande taxen är den tyska och finnes
i tre underraser: korthårig, strävhårig
och långhårig. Färgen är antingen
svart och brun (bruna tecken å huvud,
framhals, bröst, buk, tassar och under
svansen), enfärgat röd, brun, gul eller
grå, eller ock är grundfärgen gråvit
med mörkare, oregelbundna fläckar
(s. k. tigertaxar).
Vid fågel jakt användes mest
hönshund, fågelhund eller
stående hund. Härvid tillgår så, att
hunden, ledd av luktsinnet, uppsöker
den tryckande fågeln och blir stående
orörlig inför densamma, sålunda för
jägaren utvisande fågelns läge. På
kommando får hunden avancera och
tvinga fågeln att lyfta, varvid
densamma skjutes i flykten. Av dylika
hundar finnas hos oss flera raser av
engelskt ursprung.
1. Pointern, den korthåriga,
engelska hönshunden är av något över
medelstorlek, av synnerligen ädla former.
Färgen är vanligen vit med gula,
bruna eller svarta fläckar; helst svarta,
liksom helt gulbruna finnas även. De
helt gulbruna benämnas herta
pointers. — Av långhåriga engelska
hönshundar, s e t t e r s, finnas tre
slag.
2. Engelsks etter, ofta kallad
laveracksetter, har vit
grundfärg, med svarta, orangegula eller
citrongula fläckar.
3. Irländsk setter är av
rödgul till kastanj ebrun färg.
4. Gordon setter, skotsk
setter (eng. black an tan setter) är.
svart och brun, med ungefär samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
