Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kustsnäppa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
KUSTSNÄPPA—KÄRRHÖKSSLÄKTET
256
Kustsnäppa, se Snäppfåglar.
Kustpipare, se Brockfåglar.
Kutsten, sten på vilken sälar pläga
ligga.
Kvicksilver, se Förgiftning.
Kvällfläxa allmogenamn på
flädermöss.
Kvällslock, särskilt rapphönsens
samlande rop i skymningen.
Kvällspel, tjäderns spel efter
aftonens inbrott.
Kimologi, den till ett helt
sammanfattade läran om hunden. Den låter
uppdela sig i följande huvuddelar: 1.
Hundens anatomi, d. v. s. läran om
den friska kroppens byggnad (har
den avseende på sjuka organ kallas
den patologisk anatomi). Den
behandlar skelettet, musklerna,
matsmältningsorganen med deras hjälporgan,
andningsorganen, avsöndrings- och
könsorganen, blodomloppet (hjärta,
blodkärl) med lymfkärlsystemet,
nervsystemet och sinnesorganen. 2.
Fysiologi, d. v. s. läran om
livsyttringarne (andning, matsmältning,
blodomlopp, rörelse). 3. Utvecklingshistoria
(embryologi). 4. Hundens historia
(uppstående av raser, varieteter o. s.
v.). 5. Raskännedom. 6.
Uppfödningskunskap inclusive läran om habitus,
hundens föda och vård. 7.
Uppfostringslära, dressyr och hundens
förande. 8. Hundsjukdomslära.
Det är en allmänt erkänd fordran,
att jakthunduppfödning skall
handhavas av praktiska jägare. I annat
fall är fara att djurens jaktliga
användbarhet icke stegras, utan minskas
från generation till generation. För
att erhålla möjligast likartade hundar
och göra uppfödningen rentabel, har
man flera gånger anlagt stora
uppfödningsanstalter. Sådana ha
emellertid åtminstone vad beträffar
uppfödande av brukshundar, så
framträdande skuggsidor, att man ej nog kan
varna för dylika. För att få den
önskvärda enhetligheten inom uppfödnin-
gen sker detta bäst såsom i Sverige
genom Kennelklubbar resp.
specialklubbar. Uppgifterna för dylika
kunna sammanfattas sålunda: 1.
Uppställande av uppfödningsidealet; 2.
Utbredning av kännedomen om det för
hunden varande materialet. 3.
Ömsesidigt understöd av
föreningsmedlemmar och intressenter vid utförande av
urval av uppfödning. 4. Beredande av
lättnad för avsättning av
uppfödningsprodukter. 6. Förande av stamböcker.
För att tjäna punkt 2 äro bl. a.
jaktprov och utställningar av stor vikt och
betydelse. Se även Kennelklubben.
Kämpa, hanliga hjortdjur, tupparna
av tjäder, orre, ripa, brushanarne m.
fi. kämpa med varandra, d. v. s. strida.
Kärnskott, ett skott som träffar, dit
man siktat. Kärnskott följer på den
punkt av skottbanan varest denna
skär sig för andra gången med
visir-linjen, första gången sker detta
omedelbart framför bössmynningen.
Jakt-studsare inrättas bäst så att de ha
kärnskottet på 80 m.
Kärrhöksläktet, Circus Laceb.
Tar-ser långa, smärta. Vingarna långa,
men nå hoplagda ej till stjärtspetsen.
Översikt av arterna:
I. Innerfanet på första till tredje,
och ytterfanet på andra till fjärde
handpennan urringat.
A. Urringningsvinkeln på första
handpennans innerfan 25—30 mm.
utanför handtäckarnas spetsar, C.
py-gargus.
B. Urringningsvinkeln på första
handpennan sammanfallande med 1.
högst 12 mm. utanför handtäckarnes
spetsar. C. macrourus.
II. Innerfanet på första till fjärde
och ytterfanet på andra till femte
handpennan urringat.
A. Stjärten med tydliga mörka
tvärband åtminstone på de yttre pennorna.
C. cyaneus (ungf.).
B. Stjärten utan tvärband.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
