Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Luder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
LUDER—LUNGSKOTT
270
sedda med en tydlig tofs i spetsen.
Benen äro långa, svansen kort I
Sverige finnes en art, 1 o n eller 1 o
-djuret, Lynx lynx L. som om
sommaren är gulbrun till rödgrå till
färgen med mer eller mindre
utpräglade svarta fläckar, om vintern vitgrå
med otydliga fläckar, undertill
vit-aktig. Svansspetsen svart. Förr
trodde man att följande färgvarieteter voro
skilda former: "Kattlo" (c e r v
a-r i a) tydliga svarta fläckar, som på
ryggen bilda tre 1 ängsrader.
"Varglo" (v i r g a t a) kroppen med stördda
mer 1. mindre otydligt bruna 1.
svartaktiga fläckar samt längs ryggen
tvenne tätt liggande svarta streck. "Rävlo"
( 1 y n x) kroppen utan fläckar, men
benen och låren småfläckiga. Av i
fångenskap på Skansen hållna lodjur
ha dock alla tre varieteterna erhållits
i samma kull. Numera äro loarne
sällsynta i Sverige. De finnas numera
endast i Norrlands skogsbygder. Fråga
är väckt om deras totala fridlysning
över hela landet. Deras förnämsta
rov är hare, men de taga även får,
skogsfågel o. a. Lon föder vanl. 2—3
ungar i maj eller juni.
Luder, äldre benämning på dött djur
eller del av djurkropp, som utlades för
att locka rovdjur till viss plats, eller
användes, förgiftat, för rovdjurs
dödande. Numera användes vanligen
benämningen å t e 1 i samma
betydelse som luder.
Ludra rovdjur, d. ä. att locka
sådana till en viss plats förmedelst utlagd
åtel.
Luftrörmasksjuka hos flygande vilt.
Upphovet till denna sjukdom är
luft-rörpormasken eller rödmasken
(Syn-gamus trachealis), en parasit som
förekommer parvis, hanen förenad med
honan, i de övre luftrören, oftast tätt
under stämbandet hos fasaner,
kalkoner, tamhöns, rapphöns, påfåglar,
unggäss, duvor, storkar, gröngölingar,
kråkfåglar, tornsvalor, svartmesar m.
fi. Honan är 5—20 mm., hanen 2—6
mm. Färgen röd. Äggen komma med
det uthostade i tarmen och komma ut
med exkrementerna. De ur äggen
utvecklade ålliknande embryonerna
upptagas med födan. Troligen borra sig
de unga maskarne genom
matstrupens vägg och vandra in i lungorna,
bronchierna och luftrören. Första
tecknet till sjukdomens uppträdande
märkes genom att fågeln ofta öppnar
näbben, det ser ut som han ville gäspa.
Därpå börjar han hosta, skaka med
huvudet, andningssvårigheter uppstå.
De sjuka fåglnarne dö. Tillfrisknande
förekommer blott hos äldre fåglar 1.
då parasiternas antal är ringa. Har
sjukdomen brutit ut, måste de friska
fåglarne skiljas från de angripna. De
som dö, brännas. Foderplatser och
volierer rengöras noga och
decinficie-ras med lysol. Man försöker plocka
bort maskarne med en pincett, blanda
finhackad vitlök i födan och till dryck
gives ett uppkok på vitlök.
Luftsäckskvalster hos fjäderfä.
Denna hos höns och fasaner
förekommande parasit (Cytodites nudus) alstrar
då och då en elakartad luftrörs- och
lunginflammation, som mest angriper
ungfåglar. Utom genom hostningar
och andnöd yttrar sig sjukan genom
stark mattighet och avmagring.
Sjukdomen varar två till tre veckor.
Behandling oftast resultatlös. Isolering
av sjuka djur. Noggrann rengöring
och desinficiering av de andras
förvaringsrum och matkärl. Marken med
kalkmjölk.
Lundberg, G., prof., f. 82, jägare,
skriftställare, kennelman.
Lungmasksjuka, se Palissadmaskar.
Långskott. Skott genom lungan. Det
träffade djuret far häftigt tillsamman,
flyr till en början snabbt, men måste
snart stanna och hosta upp det
gul-röda skummiga blodet i tjocka
droppar 1. små klumpar. Är lungan svårt
skadad, lägger sig djuret snart och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
