Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Skata ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
svart med stark glans och har en bred
uppstående och något framåtböjd tofs
i pannan. Vinglängd 255—285 mm.
Skjutes tillfälligtvis.
Skata, se Kråkfåglar.
Skatta ett vilt bestånd å en
jaktmark säges man göra genom att ur
detsamma bortskjuta ett antal individ
der. Beroende på antalet nedlagt
villebråd skattar man stammen lindrigt
eller hårt.
Skelettera, göra ett benrangel av,
avlägsna köttet från en djurkropps
benstomme samt rensa och torka denna^
Skedand,, se Änder.
Skjuta in ett gevär, 1. att reglera lä-;
get av träffpunkten. 2. att pröva ge?
värets skjutförmåga. Det förra är
gfe-värsfabrikantens sak, däremot vill
jägaren gärna själv förvissa sig om, hur
hans gevär skjuter. Noggranna förer
skrifter för gevärens prövning finner
man i en broschyr "Das Einschiessen
von Gewehren und Pistolen", 2 Aufl.,
utgiven av den vapentekniska
försöksstationen Neumannswalde-Neudamm,
och Knöppel, Skjutkonsten. 3. skjuta
in sig, att öva sig i att skjuta och
träffa; först övar man sig att hastigt lägga
an, sedan att sikta först på fasta,
därefter på rörliga mål; slutligen att
träffa, varvid man i brist på levande djur
kastar eller låter kasta stenar och
andra föremål uppåt, eller också låter
dem rullas på marken. Den bästa
övningen i att skjuta i flykt, består dock
i att skjuta på duvor av asfalt,
kastade ur de Preuss-ska maskinerna.
Skjuthastighet. En uti. förf. har sökt
beräkna den tid en rask hagelskytt
behöver för att nedlägga en flygande
fågel. Han kom till följande resultat:
Ögat fått syn på fågeln...... 7*°o sek.
Anslag ...................... 25/ioo „
Avtryck .................... 72°° »
Tändning .................. 72»o „
Tid för haglen 35 met. luftväg 141100 ,,
Summa 47 100 sek.
(0,46 sek.)
12 — Behm, Jaktlexikon.
354
Skjutljust, den nödvändiga dagern
för att kunna sikta. Genom
siktkika-re kan det bli möjligt att sikta i
mörkret och göra ett säkert skott, även om
man icke ser sikte och korn. Man
har uppfunnit åtskilliga medel för att
på konstlad väg skapa bössljust; men
dessa medel äro från jägarsynpunkt
förkastliga. Den rätta jägaren skall
unna sitt villebråd nattens ro. De
olika slag av glödljus man försökt och
som vid försök i rum visat sig
praktiska, äro i verkligheten ändamålslösa.
Är det så mörkt, att man icke mer kan
se kornet, så kan man icke heller se
villebrådet så, som man måste fordra
av en försiktig skytt och riktig jägare.
Skjuthetta, nybörjarens iver vid
skjutning å jakt. Kallas även
Skott-skälva.
Skjututbildning är en av de för
jägaren viktigaste grenarna för jaktens
framgångsrika bedrivande. All
skjututbildning måste börja med
förberedande övningar som lära
skytten att intaga lämpliga
skjutställningar, ladda, sikta, avfyra, bedöma
avstånd, lära känna gevärens
egenskaper och skjutningens grunder o. s.
v. Genom övning och erfarenhet
kommer man längst.
Skjutvapen för jaktändamål, se
Jaktgevär och Handeldvapen.
Skjutvinkel, den vinkel som en
gevärspipas kärnlinie bildar emot
sikt-linien. Kallas även
Elevationsvinkel.
Skjutväska 1. jaktväska.
Sådana gör var och en jägare efter eget
tycke eller vanor. Enda gemensamma
egenskopen som tillhör dem alla, är
rymlighet och så mångfaldigad
inredning, att varje nödig pjäs får sitt
särskilda rum för att genast och utan
sökande kunna hittas och uttagas.
Ändamålsenliga jaktväskor köpas i
varje jakt- och sportiiiagäsin.
Skjutövningar. Sedaii skytten lärt
sig någorlunda behärska anslaget (sé
SKATA—SKJUTÖVNINGAR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
