Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Skottplats ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363
SKOTTPLATS—SKRAKAR
364
Vi Oscar etc., göre veterligt: att
sedan Riksdagen medgivit, att av det
under nionde huvudtiteln uppförda
förslagsanslaget till belöningar för
rovdjurs dödande finge enligt de närmare
bestämmelser, Vi kunde finna gott
meddela, användas ett årligt belopp av
högst 7,000 kronor såsom bidrag till
belöningar för dödande av sälar, under
villkor att statsbidraget icke finge
utgå med högre belopp än som
motsvarade, vad vederbörande
hushållningssällskap eller landsting, vart för sig
eller i förening, utbetalat såsom
belöningar för inom området dödade sälar
och ej i någon händelse med mer än
3 kronor för varje dödad säl,
hava Vi kunnit gott att, med
upphävande av nådiga kungörelsen
angående villkoren för erhållande av
statsbidrag till belöningar för dödande av
sälar den 1 juni 1900, förordna:
att ansökning om erhållande av
statsbidrag till belöningar för dödande
av sälar skall, till Oss ställd, ingivas
till Vår lantbruksstyrelse inom den 15
oktober året närmast före det, för
vilket statsbidrag sökes;
att vid ansökningen skall fogas
bevis, att av vederbörande
hushållningssällskap eller landsting, vart för sig
eller i förening, för det år ansökningen
avser anslagits såsom belöningar för
inom området under samma år dödade
sälar minst lika stort belopp som det
sökta statsunderstödet; samt
att det skall åligga
lantbruksstyrelsen att årligen före den 1 december
till Oss för nådig prövning insända de
inkomna ansökningshandlingarna
rörande statsbidrag för ifrågavarande
ändamål för det nästpåföljande året
jämte eget underdånigt utlåtande.
Skottplats, den plats, där villebrådet
befinner sig då det träffas av skottet.
Då djuret ej blir på platsen, ej
"stupar i elden" och ej häller stupar inom
synhåll, bör skottplatsen noga
undersökas. (Jfr. Skott-tecken.)
Skottskälva, se Skjuthetta.
Skottsnål, kallas den jaktdeltagare
som har för vana att gå i förväg för
kamraterna för att före dem komma i
tillfälle att skjuta villebrådet; även
den som är njugg på sina skott.
Skottställa en bössa kallas att
rätta dess skjutning genom att ställa
sikte och korn så, att skottet på ett
givet avstånd träffar målet.
Skottavla, graderad tavla för
skjutövningar.
Skott-tecken, alla de märken och
tecken, varav man kan sluta, om och
huru ett påskjutet djur, som ej blir
på platsen, är sårat. Dylika tecken
äro dels djurets beteende vid
projektilens anslag och så länge det under
flykten är inom synhåll — djurets sätt
att "teckna i skott", dels avskjutna
hår å skottplatsen (se d. o.) samt
blod på skottplatsen och i spåren. För
sårade djurs eftersökande och jaktens
humanisering är en rätt tydning av
skott-tecken av största vikt.
Skrakar, fam. Merginæ, ha smal,
trind näbb med hakformigt böjd
näbbnagel och tandlika hornutskott på
käkarnes kanter. Storskraken,
M;ergus merganser L. har avståndet
mellan näsborrarne och näbbspetsen
kortare än tarsen, näbb och fötter röda.
Häckar över hela landet hälst i
ihåliga träd. Ägg 10—15 gulvita, 65—75 :
46—48 mm. Hos småskraken
1. p r a c k a n, M. serrator L. är
avståndet mellan näsborrarne och
näbbspetsen längre än tarsen, fötter och
näbb röda. Allmännare än föreg.
Häckar på marken. Ägg 10—12 grågulvita
59—68 : 43—45,5. Salskraken, M.
albellus L. har näbb kortare än tarsen
samt näbb och fötter blågrå. Funnits
som häckfågel i Lappland och i
Stockholms skärgård. Häckar i ihåliga träd
och hålkar. Ägg 7—9, gulvita, 48—
58 : 35—38 mm. Hos
Knipskraken äro knipans och skrakens kän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
