Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - Vildkanin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VILDKANIN—VRÅKAR 460
459
bör enl. en fackman fördela sig på
följande sätt:
Piporna utan framstock 1,50—1,70 kg.
Kolven med baskyl och
mekanism ........... 1,50—1,60 ,,
Framstocken ......... 0,15—0,20 „
Motsvarande hagelladdning:
Normalt .................. 33—36 gr.
Maximum ................ 35—38 „
Bössans tyngdpunkt brukar ligga 6
—7 cm., och pipornas t. p. 24—25
framom stötbottnarnas plan.
Vildkanin, se Kanin.
Wendel, A., disp., jägare, kennelman.
Werner, G., dir., jägare kennelman.
Winberg, Hj.,
kustöveruppsynings-man, utmärkt kännare av östkustens
skärgård och dess djurvärld.
Vind. God v i n d, d. ä. då vinden
blåser emot jägaren från det håll,
varifrån ett djur väntas; därav: sitta
i g o d (dålig) vind. Halvvind
1. s i d o v i n d, då vinden blåser
från sidan. Söka i vinden,
säges om hunden, då han under
sökandet i vinden bär näsan högt. Draga
i v i n d, då han med nosen vänd
emot vinden vädrar ett villebråd.
Under vinden, emot vinden.
Vingbredd, avståndet mellan de
yttersta vingspetsarna på en fågels
utsträckta vingar.
Vinterstånd, trakt, där villebrådet
företrädesvis uppehåller sig under
vintern.
Vintersömn. Flädermössen,
igelkotten, grävlingen och björnen o. a. ligga
i vintersömnen 1. dvala i Sverige.
Visirskottvidd. Ett gevärs v.,
samma som kulans skottvidd på
sikt-linjen, då man siktar med lägsta
siktet.
Vit häger, se Hägrar.
Vitnäbbad islom, se Lommar.
Vitryggig hackspett, se
Hackspettfåglar.
Viträv, se R ä v s 1 ä k t e t.
Vit stork, se Storkar.
Vittring, det starkt luktande, fetak-
tiga ämne, varmed rovdjur lockas till
gillrade fångstapparater eller pass och
varmed lukten av främmande ämnen
å dessa borttages — även den lukt
hunden känner av ett djur.
Vittrut, se Måsar.
Vitvingad trut, se Måsar.
Vitvingad tärna, se Tärnor.
Vorstehhund (utt. fårstéhund), tysk
gemensam benämning på de olika
hönshundarna (pointer, setter, liksom
för de därstädes inhemska
hönshundarna). I Sverige betecknar man med
vorstehhund den tyska hönshunden i
hans olika raser. De tyska
vorsteh-hundarna kunna indelas i a.
korthår i g a, b. strävhåriga
och c. långhåriga. De
användas på all slags jakt, på rapphöns
såväl som hare, på beckasinsök och
rådjursjakt, på andjakt likaväl som
stö var jakt.
De italienska vorstehhundarna likna
i stort sett de tyska, de spanska verka
rena pudelkorsningar.
Vorstehhundklubben, se Svenska
Vorstehhundklubben.
Vrickning hos hunden behandlas
med ingnidning av liniment och
massage. Leden måste naturligtvis först
passas ihop (bedövning med
kloral-hydrat 1. morfin är ofta nödvändig).
Gipsförband om så är nödigt.
Veterinärbehandling tillrådlig.
Vråkar (Buteo Cuv.) Tjockt huvud,
svag mot sidorna något intryckt näbb,
en obetydlig utbuktning vid övre
näbben, halvmånformiga näsborrar. Bred
vinge med 24 vingpennor de första 4
pennorna urnupna, den första mycket
kort, den fjärde längst, tarsen
tämligen stark och kort, en del naken, tårna
korta och tjocka, klorna måttligt
krökta. Starka, grova fåglar med mjuka,
slaka fjädrar, kunna fånga sitt rov
blott när det sitter eller springer.
Flykten är icke snabb men prydlig och
svävande till följe av de stora avrundade
vingarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
