Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Den ryska lyriken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är det storryska, men steppen tillhör den lillryska
Ukrajnan. Fadern var en tämligen välbärgad
kreaturshandlare i Voronesj, en stad som börjat blomstra
upp under Peter den stores tid. Modern, Praskovja
Ivanovna, var en enkel, ordentlig och gudfruktig
kvinna. I folkskolan fick sonen en mycket knapp
undervisning och togs redan efter ett år därifrån för
att hjälpa fadern i yrket. Hans bokliga underbyggnad
vardt sålunda högst otillfredsställande, och han lärde
sig aldrig skrifva modersmålet felfritt. Men äfven
hans amma ingaf honom lust för folkpoesi, och redan
vid 16 års ålder hade han skrifvit ett häfte dikter.
De voro gifvetvis mycket omogna och lockade
naturligtvis ingen förläggare. Men han fick låna böcker
af stadens bokhandlare Kasjkin, hvars son sedermera
blef professor i Moskva, och de teoretiska insikterna i
verslära och ästetik fick han af en seminarist
Sere-brjanski, hvars tidiga bortgång gick honom djupt till
sinnes.
Men den unge Koltsov hade en rikare och bättre
källa att ösa ur, och det var naturen själf. Såsom
boskapsvaktare och slaktare fick han tidigt och ofta
tillfälle att göra utflykter på landsbygden, hvars
oöfver-skådliga stepper och då ännu jungfruliga grönska
ingen målat så friskt och naturtroget som han utom
den nästan samtida Gogol och längre fram den
lill-ryske folkdiktaren Sjevtjenko — äkta miniatyrbilder,
lika realistiska och dock stämningsfulla som de
landskap, den ryske målaren Kuindzji fästat på duken:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
