- Project Runeberg -  Jenny /
92

(1920) [MARC] [MARC] Author: Sigrid Undset Translator: Sigrid Elmblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - VII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

92

»Aufforderung zum Tanze —?» Hon smålog svagt.

»Jag vet inte, men ni kan inte bli ond för det, om jag
ber er om en enda kyss. En sådan bär dag. Jag talar
ju bara om vad jag skulle önska. Varför skulle ni i
grunden inte göra det?»

Hon satt som förut.

»Ja, finns det något skäl — Herre Gud, jag skall inte
försöka att kyssa er, men jag förstår inte varför ni inte
skulle kunna böja er ner ocli ge mig en aldrig så liten
kyss, så som ni sitter där med solen på läpparna — det
vore bara, som om ni klappade en barnunge och gav den
en soldo — Jenny — det är ingenting för er, och det är
allt vad jag önskar och i detta ögonblick önskar jag det
så —» Han sade det leende.

Hon böjde sig plötsligt ner och gjorde det. Endast
en sekund kände han hennes hår och varma mun snudda
vid sin kind. Och han såg hela rörelsen av hennes kropp
under det svarta sidenet, då hon böjde sig ned och då hon
rätade upp sig igen. Men han såg att hennes ansikte, som
var lugnt leende då hon kysste honom, efteråt såg en
smula förvirrat och förskräckt ut.

Men han rörde sig inte — låg bara och smålog glatt
ut i solskenet, och hon blev lugn igen.

»Ser ni», sade han till slut, och så skrattade han. »Nu
är er mun precis som förut. Solen skiner på läpparna,
ända in i blodet. Vad var det för er? Och jag är så
glad.

Ni förstår väl att jag inte går och väntar att ni skall
tänka mera på mig. Jag vill bara ha lov att tänka på,
er. — Ni får gärna sitta och tänka på allting annat
under solen. De andra dansar — men det här är mycket
bättre, bara jag får se på er.»

De tego stilla bägge två. Jenny satt med bortvänt
ansikte och såg ut över Campagnan i solskenet.

Medan de gingo tillbaka till osterian pratade han lätt
och muntert om allt möjligt — berättade historier om de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:30:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jennysv/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free