Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
Men det var ju omöjligt. Det var ju meningslöst att
ligga och grubbla på det —.
Men om det var sant —.
Jenny somnade till sist — det var redan alldeles ljust
ute då. Hon sov tungt och drömfritt. Men då hon for
upp klarvaken, var det inte stort ljusare. Himlen var litet
gulare ute över trädgårdens trädkronor och fåglarna
kvittrade sömnigt därute.
Och samma tankar voro där i samma ögonblick. Jenny
insåg att hon knappast skulle få sova mer den natten.
Och resignerat gav hon sig på nytt till att tänka igenom
dem.
III.
Heggen reste och överstelöjtnant Jahrmann och hans
äldsta dotter kommo tillbaka. Och de reste igen till en
gift syster till Fransiska.
Cesca och Jenny voro åter ensamma på Tegneby. De
gingo där var för sig, försänkta i sina tankar.
Jenny var nu säker på att hon var havande. Men vad
det egentligen betydde hade hon inte fullkomligt klargjort
för sig. Försökte hon att tänka litet framåt strejkade
hennes fantasi. Och egentligen var hon betydligt bättre till
mods nu än under de förtvivlade veckor, då hon väntade
på att det skulle visa sig, att hon tagit fel.
Hon tröstade sig med att det blev väl råd för henne
lika väl som för så många andra. Sin resa utomlands hade
hon ju talat om ända sen i höstas. Som en vag möjlighet
tänkte hon på Paris — att resa dit och gå till en såge
femme. Men det brydde hon sig inte om att tänka
närmare på.
Om hon på det hela taget skulle nämna till Gert hur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
