- Project Runeberg -  Jenny /
254

(1920) [MARC] [MARC] Author: Sigrid Undset Translator: Sigrid Elmblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

254

Hon satt tyst litet.

» Jag ville säga dig det, Gert. Inte skriva — men säga
det. Då jag skrev och bad dig komma npp till mig i går,
så ville jag ha sagt det. Men jag kom mig inte för —»
Hans ansikte hade blivit askgrått:
»Jag förstår.

Men Gnd i himmelen barn, så svårt du måtte ha haft
det —» bröt han plötsligt ut.

»Ja», sade Jenny lugnt. »Mest för din skull, Gert.
— Jag ber dig inte att du skall förlåta mig —»

<»Du — mig? Å, du store Gud — kan du tillge mig,
Jenny — för jag anade att denna dag måste komma —»
»Det gjorde vi väl bägge», sade hon som förut.
Han kastade sig plötsligt ned med ansiktet mot
marken. Hon böjde sig fram och lade sin hand på hans nacke.

»Lilla, lilla, lilla Jenny — åh, lilla Jenny — vad
har jag gjort emot dig?»
»Käre —.»

»Lilla vita fågeln min — har jag tagit på dig med
mina stygga lystna nävar — fläckat dina vita vingar —»
»Gert», hon tog hans händer och talade fort och
häftigt. »Hör på mig. Du har ju inte gjort mig annat än
gott — det är ju jag som —. Jag var så trött och du gav
mig vila, och jag frös och du värmde mig — jag måste
vila och jag måste värmas och jag måste känna att någon
höll av mig. — Herre Gud, Gert, jag ville inte bedraga
dig, men du kunde inte förstå — jag kunde aldrig få dig
till att begripa att jag älskade dig på ett annat sätt — så
fattigt liksom. Kan du inte förstå •—»

»Nej Jenny, jag tror inte att en ung oskyldig flicka
ger sig åt en man när hon inte tror att hennes kärlek skall
vara.»

»Det är ju det som jag ber dig förlåta — jag visste
att du inte förstod, och jag tog emot allt vad du gav mig
i alla fall. Och så blev det en pina för mig själv —
värre och värre och jag såg att jag inte kunde fortsätta. Jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:30:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jennysv/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free