- Project Runeberg -  Jernbäraren : händelse ur folklifvet /
4

(1845) [MARC] Author: August Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En liten oskyldig betraktelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvarigenom stormen hejdlöst hviner och hvarinom det bleka
lidandet qvider på sin halmbädd.

Man kunde ej föreställa sig en dygd under
kommisjackan, en god tanke under okammadt hår, en
oskuld under en uttrasad ylleklänning. Med ett ord,
allt, som ej var ”comme il faut,” ansångs tillspillogifvet
både af Gud och menniskor.

”Anständigheten kom och sederna försvunno,”
såsom Kellgren, sin tids förfinade son, sjelf måste
erkänna. Anständigheten, ett slags ”savoir vivre,” ett
instuderadt sätt att i yttre måtto föra sig skickligt
och väl, var den nya aflatskrämare, af hvilken man
trodde sig kunna köpa syndernas förlåtelse i så
stora portioner man önskade och ansåg sig kunna
behöfva.

Den var en barbar, som ej kunde böja sig
under salongernas reglor, pladdra deras tomma språk
och på ett ”agreabelt” sätt införlifva sig med deras
”små odygder.”

Det bättre jaget så väl hos Kellgren som hos
Leopold kunde visserligen icke underlåta att understundom
uti sina i Svenska Akademien hållna tal förklara
att salongslifvet andades förqväfvande icke blott öfver
allt nationelt, så hvad seder som litteratur angingo,
utan äfven öfver allt rent och sannt inom menskligheten;
men med några vältalighetsparoxysmer trodde
man sig hafva gjort nog. Man beundrade de Gustafvianska
snillenas förmåga, att tänka sig in uti och
digta om alla möjliga förhållanden här i lifvet; men
man lefde och handlade alldeles som förr.

Sanningen och dygden hungrade och fröso,
under det man vid lågande kaminer med tryffel och
ostron matade samt med guld och siden smyckade lögnen
och lasten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:16:13 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jernbarare/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free