- Project Runeberg -  Jernbäraren : händelse ur folklifvet /
9

(1845) [MARC] Author: August Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Blåa duken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svärta ned sig mot det tjocka sot, som låg utbredt
deröfver, och med hvilket smink hans händer likaledes
voro öfversmitade.

Hans följeslagare hade ett blått lärfts-förklä, här
och der skiftande af många slags färger, i likhet med
det slags uniform, en rättskaffens färgaregesäll brukar
bära under arbetet. Båda hade svarta läderkasketter,
djupt nedtryckta öfver pannorna.

De ord, de med hvarandra under promenaden
vexlade, tycktes dock icke vara särdeles befryndade,
hvarken med härden eller kypern.

”Det är inte utan en viss oro,” sade färgaren,
”jag följer dig på dessa lustvandringar. Tänk om
någon skulle känna igen oss der vi stå raklånga
framför disken för att betala vår kostliga förtäring!
När jag nyss såg, hur det lyste i Rejsens källarfönster,
kände jag mig verkligt sugande. Finkelsupen
och dubbelölet i all ära, för att icke behöfva på
förhand lofsjunga lutfisken och slarfsyltan, men det
säger jag dig, min hedersbror, att det fordras minst
en butelj champagne, för att försona gommen och
strupen med de lidanden, som snart skola drabba dem
båda.”

”Skymfa inte Blåa duken, min bror, innan
du lärt känna fru Strömquist och hennes ärtmjölspankakor,”
svarade smeden, ”ty jag försäkrar dig, att
du ska bli fullkomligt mätt.”

”Mätt? — det är jag längesedan och det på
hela herrligheteu — det fördömda förklät, det snärjer
in benen på mig, och kallt är det så att hin
håle sjelf skulle frysa näsan af sig, fast den är varm
som ett glödgadt stryklod.”

”Din dagdrifvare! denna arbetsdrägt du bär
borde stämma ditt sinne för allvarsammare betraktelser.
Hvad skulle du väl säga, om du till alla delar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:16:13 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jernbarare/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free