- Project Runeberg -  Jernbäraren : händelse ur folklifvet /
42

(1845) [MARC] Author: August Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. En arbetares dotter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jäger ocli Dahl kunde inte slila sina ögon. frän
den bildsköna gestalten, som sprang kring rummet,
för att stöka i ordning ocli taga det nystrukna
linnet från stolarna.

En stor skål, fylld med valten, framsattes ocli
en allmän tvättning börjades. Dahl såg sig derefter
i den lilla spegeln, som hängde midt emot på väggen,
ocli började ined innerlig förtjusning igenkänna sitt
verkligen vackra ansigte. Med mera djerfhel än nyss
mötte han den sköna flickan, som stod bredvid med
handduken i sin hand; men han behöfde icke
begagna den , ty flickans ögon flögo med slrykjerns
hetta öfver hans ansigte. Han började framstamma
några vanliga artigheter, men hejdades midt i loppet
af fadrens blick och Jägers miner.

På en vink af fadren flög Anna till ett skåp
■ocli framtog derulur diverse klädespersedlar.

”Jag sade er att jag var slrumpväfvare också,"
yttrade Jerubäraren , "välj er hvar silt par af de
här — der är skodon, tillräckliga att rymma en hel
smedja, ja till ocli med ett färgeri, åtminstone af det
slaget , som herrarne arbeln i — herrn, som misle sin
hatt , kan laga deu här — jag har blott begagnat
den en enda gång och det var på min salig hustrus
begrafning — jag höll den för ansigtet och många
tårar föllo i den hatten - derföre törs jag inte
nyttja den mer, ty deu trycker milt hufvud — herr
kur-Iisörens hufvud tryckes visst inle af såna småsaker.

Del låg någonting så högtidligt sorgligt i den
slarke mannens ord, alt våra Ivcnne äfventyrare icke
en gäng förmådde öppna sina munnar, för alt tacka
den välvillige värden.

På en ny vink , skyndade flickan in uli ell
annat rum, hvars dörr var dold af några deröfver
hängande fru n I i 111 mersklä n i u ga r.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:16:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jernbarare/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free