Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVIII. De tolf apostlarne och bergspredikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
JEStI LIF.
336
oket af beroende, som hvilade tungt på deras
axlar — de väntade en konung, som, iklädd
jordisk purpur och prakt, skulle vinna en
lysande seger öfver sina fiender och utkräfva
79. Lilja från stranden af det Galileiska Hafvet.
en blodig hämnd på Israels förtryckare.
Deras sinnen voro uppfyllda af en mängd
de naturliga tyckena smekande
förespeglingar; legend efter legend hade utsmyckat den
väntade befriarens bild med de härligaste
drag och de mest lysande färger; man tyckte
sig se honom stå på stranden vid Joppe och
bjuda det stora hafvet utbreda sina perlor
och skatter inför hans fötter; man trodde,
att han skulle kläda de sina i juveler och
kostliga, skarlakansröda drägter, och att han
skulle föda dem med ett bättre manna än
det, som fordom hade bjudits dem i öknen.
Men se, Kristus uppenbarar för dem en
annan konung och en annan lycka — han
talade, om en rikedom, som kunde egas af
den fattige, en höghet, som kunde finnas
hos den af verlden föraktade, en
öfversvinne-lig salighet, som kunde njutas under sorg
och förföljelse. Och denna nya lag, hvilken
icke endast skulle befalla utan äfven hjelpa,
skulle förverkligas under tjenande,
sjelfför-sakande kärlek; den skulle bevisa sig icke
blott såsom ett salt, som bevarade verlden
för förruttnelse, utan äfven såsom ett ljus,
som upplyste dess mörker. Derefter följer
sedan en jemförelse emellan den gamla lagen
och den nya. Den gamla var full af
hotelser; den nya är rik på barmhertighet. Den
gamla hade endast betydelse för en
öfvergående tid; den nya skall vara evigt
bestående. Den gamla var en förebild och en
skugga; den nya är idel uppfyllelse och
fulländning. Den gamla fordrade en punktlig
lydnad i yttre handlingar och sätt att vara;
den nyas kraf sträcker sig till de innersta
tankarne och hjertats mest förborgade
anslag och tycken. Den gamla innehöll utifrån
gifna regler för vår vandel; den nya lär oss
lydnadens hemlighet. Det budet: »du skall
icke dräpa» skulle hädanefter hafva afseende
äfven på kränkande ord och hatfulla känslor*.
’ »Hvar och en, sona vredgas på sin broder, förnärmar hans människovärde och begår således på honom
ett andligt mord. Den, som båtar sin broder i sitt sinne, så att ban önskar hans ofärd till lif, lemmar eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
