Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Var vår frälsares sista måltid med sina lärjungar en verklig judisk påskmåltid?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1217 9. VAR VAR FRÄLSARES SISTA MÅLTID MED SINA
Äfven hvarje annan hos dessa evangelister
förekommande häntydning på denna dag är lika
klar och påtaglig, så att, i den händelse deras
uppgifter äro öfverensstämmande med det
verkliga förhållandet, vi måste antaga, att Petrus
och Johannes hemtade påskalammet från
templet mellan klockan 3 och 6 på eftermiddagen,
hvilket skulle hafva varit i enlighet med den
judiska (ehuru icke den samaritiska*) tolknin-’
gen af uttrycket »mellan de båda aftnarne»,
den af lagen föreskrifna tiden för lammets
slagtande.
"Vända vi oss nu å andra sidan till
Johannes’ evangelium, så synes det lika obestridligt,
att enligt den här- gifna framställningen af
förloppet denna vår frälsares sista måltid icke
var en vanlig påskmåltid, utan att påsken det
året i sjelfva verket ingick först med fredagens
afton, och att följaktligen den föregående
torsdagen var den 13:de nisan, icke den 14:de.
Vi behöfva här icke fästa oss vid det något
tvifvelaktiga uttrycket »före påskhögtiden» i
Joh. 13: 1, hvilket möjligen kan tolkas på
olika sätt. Andra ställen äro deremot så mycket
tydligare. Sålunda finna vi, att då Jesus under
måltiden hade sagt till Judas Iskarioth: »hvad
du gör, gör snart», någre af lärjungarne
antogo, att mästaren med sådana ord hade
utsändt Judas för att göra de för högtiden
nödvändiga inköpen (Joh. 13: 29); men alla
sådana inköp måste, såsom hvar och en lätt kan
förstå, vara fullbordade före högtidens ingående.
Vidare läsa vi här, att judarne under
ransak-ningen med vår frälsare icke ville gå in i
Pilati domsal, »att de icke skulle blifva
orenade, utan kunna äta påskalammet» (Joh. 18:
28)**. Johannes betygar också uttryckligen,
att den fredag, på hvilken vår frälsare kors-
LARJTOGAR EN VEBKLIG JUDISK PÅSKMÅLTID? ’ 1218
fästes, var »påskens tillredelsedag» (Joh 19-
U-Jfr dessutom 19: 31. 42)***, och att den
följande sabbaten var »stor» (Joh. 19- 31)f så
betecknad tydligen derför, att den på samma
gång var en sabbat och den första dagen i
påskhögtiden.
Huru skall nu denna i ögonen fallande
motsägelse emellan synoptikerne å ena sidan,
den fjerde evangelisten & den andra kunna
lösas? Vi måste ärligt bekänna, att många
af de hittills gjorda försöken i denna väg icke
kunna anses annat än såsom i hög grad
otillfredsställande. Vi inskränka oss derför här att
korteligen anföra några af de vigtigare bland
dem för att sedan för egen del framställa ett
lösningsförsök, som synes oss bäst motsvara
berättigade anspråk på ett sådant.
Man har antagit:
1. Att judarne vid denna tid firade påsken
på olika dagar för att sålunda förekomma de
menliga följderna af ett vid de astronomiska
beräkningarne för denna högtids inträffande
möjligen begånget misstag.
2. Att uttrycket »mellan de båda aftnarne»
måste tolkas så, att dermed skulle vara att
förstå tiden antingen emellan aftonen den -13:de
och aftonen den 14:de nisan eller emellan
aftonen den 14:de och aftonen den 15:de i samma
månad, hvarför påskalammet kunde ätas på
hvilkendera af dessa dagar som helst.
3. Att Jesus åt påskalammet på den af
lag och sed stadgade tiden, men att judarne
i sin nitälskan och hätskhet emot vår frälsare
uppsköto sin påskalamsmältid detta år till den
följande aftonen.
4. Att det här förekommande grekiska
uttrycket, som egentligen betyder »äta påska»,
icke är inskränkt till ätandet af påskalammet
* För samariterna betecknade i fråga varande uttryck (på grundspråket ben haarbåjim) tiden emellan
solens försvinnande på horisonten och mörkrets fullständiga inträdande.
** Josef af Arimathia gick visserligen på denna dag före aftonen till Pilatus (Marc. 15: 43), men hvarken
är det afgjordt, att han verkligen inträdde i Pilati hus, ej heller behöfva hans åsigter om levitisk orenhet
hafva varit lika stränga som den stora hopens af fariseiskt sinnade judar. ,,,„,.„„ f,.„/,no. M
m Med uttrycket f tillredelsedag» (paraskevé) må väl i allmänhet betecknas bio| och, bart en fredag
.sabbatens tillredelsedag; men det synes dock i högsta grad osannolikt, at t Johann» ^ulle hafva.takt om Jesu
korsfästelsedag såsom »påskens tillredelsedag» (parashevé tou pascha) rätt och slätt i betydelsen af »fredagen
i påskveckan», om denna fredag tillika varit den första af osyrade brödens dagar.
t Det här förekommande uttrycket megåh hernéra tyckes "oteraradet heb esk* J™*f>£*u(2™
eller sista dagen i högtidsoktaven; hvar och en af de mellanliggande dagarne kallades moed kalori (»liten
högtid»).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
