Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bestämmes genom större eller mindre tillgångar»[1]. I ett
land, der man ej vant sig vid utsväfningar i lärdom, och
hvarest tillfällena dertill äro få, är man relatift
öfverflödig, när man vill lära det, som fordras att veta för att
vara lärd och upplyst annorstädes. Hvarföre kläda
själen, om jag så får säga, i en vid talar af sammet, då
hon med anständighet kan visa sig i en vanlig
vadmalströja. I allt måste tid och omständigheter iakttagas.
Nu, för att återkomma till vår supposition, att bruket af
utländska böcker började taga öfverhand i Frankrike, vore
efter min tanke bäst att fastställa, det hvar person, som
till läsning af sådana böcker kunde anses berättigad,
finge, efter en noggrann tarif, ega ett visst antal deraf,
bestämdt efter hans stånd och behof; men att hvarje
utländsk bok, som han beträdes att derutöfver innehafva,
skulle, såsom en skadlig öfverflödsartikel, ofelbarligen
konfiskeras och han plikta tiodubbelt dess värde. Jag
vill ej uppgifva ett detaljeradt förslag i denna del, ty
det fordrar mera kännedom af de särskilda
omständigheter, hvilka skola bestämma det relativa öfverflödets
gräns, än jag eger. Så mycket kan jag dock säga, att
alldenstund embetsmän i allmänhet icke tarfva någon
kännedom af andra än de i deras land brukliga lagar, seder
och begrepp, och det icke heller nyttigt vore, att de,
för att tillfredsställa en fåfänglig nyfikenhet, använde
någon del af sin dyrbara tid på studier, hvilka möjligen
kunde alstra åtskilliga för Frankrike ofördelaktiga
jemnförelser, samt djerfva afvikelser ifrån åldriga vanor, de
der i helgd hållas böra, hvartill äfven kommer, att
erfarenheten nogsamt visar, huru slika kunskaper uppblåsa
egensinnigheten, och göra den embetsman, dem besitter,
för embetsmän dem förutan svår och förhatlig; för den
skull böra, meo voto, embetsmän icke räknas ibland de
till utländska böckers egande berättigade klasser, utan
så beskaffade böcker i embetsmannens vård och gömmo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
