- Project Runeberg -  Några tankar om sättet att upprätta och befästa den urgamla franska monarkien /
34

(1871) [MARC] Author: Hans Järta
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

store Suwarow ansett värdiga att stå under sitt
befäl, att i bredd med de oöfvervinnerliga Ryssar och
Kossacker genomtåga Italien och Frankrike. Hvarmed må
väl Ludvig XVIII vedergälla ett sådant bistånd? Dertill
gifves nu ett ypperligt tillfälle. De schweitziska
kantonerna, dessa af den stora nationens arméer och agenter
demokratiserade och rapinatiserade fria stater, äro det
österrikiska husets tillhörigheter, söndrade derifrån för fem sekler
sedan genom ett uppror af enahanda ursprung och
beskaffenhet som den franska revolutionen. Alla rättänkande
invånare i dessa kantoner inse nu brottsligheten af sina
förfäders vågsamma företag och begära ingen ting hellre, än
att kejsaren ville yrka sina anspråk på deras trohet. Som
det nu vore äfven så orättvist som för den allmänna
ordningen vådligt att antaga, det någon häfd kunde göra
uppror giltiga och deras verkningar beståndande, så
finner jag intet hinder för kejsaren att med Frankrikes
biträde sätta sig i besittning af dessa sina ärfda länder.
Det ankomme sedan på en särskild öfverenskommelse
emellan bägge makterna, om någon del deraf kunde till
Frankrike öfverlåtas.

Om det var af vigt för konung Ludvig XVIII, att
en rebell af Buonapartes tilltagsenhet och — nekom det
icke — mer än vanliga skicklighet underkufvades, så har
högstbemälte herre en icke ringa orsak att älska den
turkiska ministéren, genom hvars kraftiga anstalter
bemälde upprorsstiftare blifvit störtad i sitt oförvägna
revolutionära lopp. Den höga Ottomanska Porten har af
ålder varit franska monarkiens vän och bundsförvandt,
ock denna alians lärer ock hädanefter ega bestånd, helst
det icke synes vara att befara, det densamma kunde blifva
oförenlig med den ännu kraftigare vänskapen med den
ryska kejsaren.

Åtskilliga andra furstar i Europa ega ock en helig
rätt till franska monarkens aktning och tillgifvenhet; men
som det skulle blifva för vidlyftigt att särskildt uppehålla
sig vid hvarderas förtjenster af den goda saken, lemnar
jag åt läsaren sjelf att efter egen kännedom af tidens
händelser nogare bestämma värdet af deras företag och
bemödanden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:35:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jhtankar/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free