Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon blef så glad få se mig och skickade strax ut
barnen, som hon jämt har omkring sig, så vi skulle få
prata ostörda.
»Nåå liten», sa jag så nytert jag kunde, när jag
slaget mig ned och väl fått fram min stickning.
»På soffan nu igen? Hvad tror du Majestätet
kommer att säga om det?»
Nu log hon litet.
»Du har väl klädning färdig till läktaren?» frågade
jag, besluten att spara bästa biten (d. v. s. nyheten om
min lycka) till sist.
»Jag kommer inte med», sa hon lågt.
»Åh, visst gör du det», sa jag så där öfverlägset
säker som man alltid låter, när man inte är säker alls.
»Du ser ju riktigt pigg ut! Får du bara vara i
Lysekil i sommar, så blir du väl så duktig, att du
hoppar öfver små tak, när du kommer igen.»
Den ömtåliga munnen darrade till och ögonen
blef fulla af tårar.
»Jag kommer inte — dit — häller — tant Lova»,
kom det så sakta — så sakta —
»Hå hå», sa jag. »Hvad?–––-»
»Tyst! Där är han.»
Hastiga, liksom ryckiga steg hördes — och så
trädde Ene in.
x\tt han såg bra ut, visste jag, men att han var en
så fullkomligt vacker karl som det nu visade sig, tack
vare den nya, utmärkt väl sittande uniformen — hade
jag aldrig märkt.
»Ja, här är den nu», sa han kort och vände sig
omkring.
Anna reste sig upp och såg på honom med
strålande ögon.
»Är han inte vacker?» frågade hon stolt.
»Uniformen, jo!» svarade jag.
(Aldrig skämma bort en karl, det är mitt resept!)
»Så är den också dyr», sa Ene bittert.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
