Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moas vanor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 MOAS VANOR.
stenar som ligga honom i vägen, välter
dem och skjuter dem ytterligare åt sidan
med fotterna, under det han utan
uppehåll går vidare med blicken glidande
utefter synkretsen, och bakom kommer
Moa med bördorna, barnen och husdjuren
i godt kamratskap, de små numren ridande
på de stora. Och det regnar. Under
himlaranden ligger det gröna blänket af
jökeln, som vinkar bekant och tvingar
till att vandra. Ja, här kommer
stenålders-mannen med sitt och sina.
Men resorna fingo omsider ett slut.
Ett år slogo de sig ned på en fjällplatå,
hvarifrån de icke kunde bekväma sig att
bryta upp, och här blefvo de inneslutna
af jökeln.
Fjället var några mil i omkrets och
tämligen platt ofvantill, men så högt
att isen icke steg öfver det, fast den
bredde sig rundt omkring. På denna ö,
som snart kom att ligga omsluten af
milsvid is åt alla sidor, blefvo de boende,
medan jökeln växte och skred vidare.
Familjen förökades, och där var både
gossar och flickor öfver föräldrarnas
räkne-förmåga och långt in i begreppet många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
