Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Inledning - Åtgärder för avhjälpande av materialets brister - Materialets tillförlitlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATERIALETS TILLFÖRLITLIGHET.
7
seende på såväl antalet brukningsdelar som åkerjordens användning och
djurbesättningarna. För Öckerö socken var materialet i det närmaste
oanvändbart, och de erforderliga uppgifterna hava måst hämtas från 1919 års
areal-inventering. Från Partilie, Askims och Västra Frölunda socknar hava
likaledes för ett antal större brukningsdelar uppgifterna måst approximativt
beräknas.
Materialets tillförlitlighet. Vid 1927 års jordbruksräkning har för de flesta
län i södra och mellersta Sverige erhållits lägre åkerarealer än vad som
redovisats vid närmast föregående undersökningar, såsom 1919 års
arealinventering och 1913—1920 års lokalundersökningar. Nedgången är i vissa län
betydande.
Emedan jordbruksräkningen företagits i samband med en fastighetstaxering,
har man kunnat vänta sig, att en del av de deklarationspliktiga varit benägna
att redovisa sin åkerareal i underkant, i avsikt att hålla taxeringsvärdena
nere. I huru stor utsträckning detta kunnat inverka på resultaten och
medfört, att den vid jordbruks räkningen erhållna åkerarealen blivit för låg, är
givetvis svårt att avgöra. I regel torde emellertid taxeringsmyndigheterna
medelst jordregister och beskrivningar till ekonomiska kartverket, genom
jämförelser mellan närbelägna fastigheter och med tidigare uppgifter o. d.
sökt erhålla möjligast noggranna arealuppgifter. Av statistiska centralbyrån
anställda jämförelser mellan den vid jordbruks räkningen erhållna åkerarealen
och ekonomiska kartverkets uppgifter för de län, som ny mätts under senare
tid (Hallands, Blekinge, Malmöhus och Västmanlands län), hava också givit
vid handen, att taxeringsmyndigheterna erhållit god överensstämmelse mellan
de taxerade och kartverkets arealer. Granskningen av deklarationsmaterialet
har även ådagalagt, att nämnda myndigheter i stor utsträckning rättat av
brukarna uppgivna arealer, varvid såväl höjningar som sänkningar förekommit,
ehuru de förra varit vanligare.
Man torde därför med ganska stor säkerhet kunna utgå ifrån, att de vid
jordbruksräkningen erhållna uppgifterna om åkerarealen rätt nära
överensstämma med de verkliga förhållandena. I alla händelser torde icke den
underskattning, som eventuellt förorsakats genom räkningens förenande med
fastighetstaxeringen, mer än till en del förklara den inom vissa län betydande
nedgången i åkerarealen.
Å andra sidan har jordbruksräkningens förenande med fastighetstaxeringen
medfört större säkerhet för materialets fullständighet än vid tidigare
undersökningar, då i de upprättade fastighetstaxeringslängderna praktiskt taget alla
jordbruksfastigheter torde vara upptagna.
Genom skrivelser till hushållningssällskapen i de län, som uppvisa den
största nedgången i åkerarealen, och även på annat sätt har statistiska
centralbyrån sökt inhämta upplysningar om orsakerna till sagda nedgång. Av den
verkställda undersökningen synes framgå, att en verklig igenläggning av åker
till betesmark eller till skog i åtskilliga fall ägt rum, att omkring städer och
andra samhällen ej obetydliga åkerarealer tagits i bruk för bebyggelse, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
