- Project Runeberg -  Fattigvård i Sverige och Schweiz /
15

(1905) [MARC] Author: Ebba Pauli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvård i Sverige och Schweiz af Ebba Pauli

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sammanförda med 150 vuxna hjon. De äldre af dessa 50 barn få sköta sig
själfva under den uppsikt, som möjligen kan gifvas dem af
inrättningens husmoder, hvilken emellertid, då hvarje i någon mån
arbetsdugligt hjon kallas till arbete i landtbruket, själf nödgas lägga hand vid
matens tillredning och andra husliga sysslor. De mindre barnen äro
öfverlämnade åt en sinnessvag kvinnas omsorger. En sådan sakernas
ställning kan icke nog beklagas, och de kommuner, som på detta sätt
förfuska och snedvrida fattiggårdssystemet, lägga därigenom i dagen,
att de genom att införa detsamma mindre afsett att tjäna humanitära
syften än att vinna tillfälle att till minskande af fattigvårdstungan
begagna sig af hjonens arbetskraft.

Den tredje formen af barnaförsörjning, utackorderingen, erbjuder
afsevärda fördelar i fråga om barnets förberedelse för det lif, som väntar
detsamma, detta för så vidt hemmen väljes med omsorg och tillbörlig
kontroll öfver vården utöfvas. Med afseende härpå kunna tvenne
önskemål framhållas. Det ena är, att utackorderingen, såsom det i en del
samhällen redan sker, gjordes till föremål för skriftlig uppgörelse. Den
omständigheten, att vår allmoge har mera aktning för det skrifna än för
det talade ordet, gifver anledning antaga, att något godt vore att vänta
redan af denna enkla anordning. Det andra önskemålet är, att man,
följande det exempel, som gifvits i Finland, inom hvarje kommun utsåg
en eller flera hälst kvinnliga barnainspektörer, med skyldighet för
dessa att till fattigvårdsstyrelsen inlämna rapporter öfver sina till
minimiantalet bestämda besök i barnens hem.[1] Härigenom skulle utan tvifvel ytterligare mycket vara att vinna.


[1] Ett i Finland brukadt formulär för här åsyftade rapporter har följande utseende:

«Tillsyningsmans inspektionsprotokoll.

Af fattigvården understödda barnet.................................har jag besökt
den.................................i dettas hem och däröfver gjort följande anteckningar:
Frågor. Svar.
1. Hurudant är barnets hälsotillstånd?                  
2. Hvilken undervisning åtnjuter det?                  
3. Öfvas det i arbete? Hvilket?                  
4. Huru har det uppfört sig?                 
5. Hurudana äro dess gång- o. sängkläder?                 
6. Huru med ordningen i hemmet?                 
7. Synes vårdaren med ömhet omfatta
barnet?
                 
8. Är inackorderingspriset lämpligt?                  
9. Förefaller vårdaren lämplig?                  
10.Anför vårdaren klagomål? Hvilka?                 
11.Föreslås någon åtgärd? Hvilken?                  
        
Förestående svar har jag afgifvit efter bästa förstånd och samvete, hvilket
härmed intygas.
......................den......................19-.         
..........................................
Tillsyningsman.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:40:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jpfattig/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free