Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Noveller, skisser, fragment - Mor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
minns, att jag frös allt duktigt om fötterna. Men när solen
väl kom upp, blev det ju varmt och vackert att gå. Hade
fiskargubbarna fått gott om sill kunde det hända, att jag
fick ett par kast strömming till på köpet, och så brukade jag
be mor, att jag skulle få en hel strömming till frukosten i
stället för den halva, jag annars måste nöja mig med. Och
det fick jag då, åtminstone om inte styvfadern var inne...
Och den tiden var sillen ändå billig för det mesta. Det kunde
hända att man fick valen för åtta skilling och till och med
mindre. Men så var det också ont om pengar då...
Ja, och så kom jag ut och fick tjänst, innan jag "sluppit
fram" ens. Jag minns ännu den dagen så väl. Det var på
våren, en sådan grann dag. Jag sprang de två milen med ett
knyte på armen och träskorna och strumporna i handen...
Och så berättade hon vidare om livets mödor, det tunga
arbetet, det enformiga livet år ut och år in.
— Men den tiden, då lekte ju allting ändå. Jag tyckte att
allting var roligt. Sedan kommo sorgerna och bekymren och
besvikelserna...
Och där hon slutar att berätta, där tar mina egna minnen
vid. Det är barndomsminnen, trista och bittra, stillöst ödsliga,
alldeles som landskapet, vilket ramar in dem. Ty fattigdomen
är som oftast tragisk på ett tarvligt och futtigt sätt; allt det
rörande får något löjligt över sig, som gör tragiken på en
gång simplare och tyngre. Och ve den, som har ett sinne fint
nog att se den och lida under den. Mor ägde något av denna
förmåga att se och lida, och jag minnes ännu med smärta
hennes barnsligt snopna blick, när livet var som råast och
obarmhärtigast. Hur hon vände sig om, skyggade till — för
att sedan sätta alla krafter till och skynda vidare framåt
under den vinande piskan.
•157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
