Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturskildringar, resor - På blommande stigar...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trots, utvecklats oerhört under det senaste seklet eller bara
på de sista femtio åren. Man kan bl. a. se det i diktningen
mycket tydligt. Hur nyanserat och intimt umgås icke senare
tiders diktare med naturen, hur allmänt och konventionellt
skildra icke de flesta bland de äldre dess ting och stämningar.
Likafullt är det ju ännu så, att de flesta människor, även de
som bo på landet, veta ytterst litet om naturtingen kring dem,
åtminstone så vida de ej äro matnyttiga. De flesta känna
knappast de allmännaste träden och växterna till namnet.
Man kan visserligen estetiskt njuta av ett stycke natur, även
om man ej kan namngiva de enskilda tingen däri. Man kan
finna en blomma vacker, fast man inte vet vad den heter.
Men det man inte har namn på, är man likväl inte riktigt
bekant med, det blir något vagt och främmande, något som hör
till den stora odifferentierade massan. Presentationen har sin
betydelse. Namnet för oss närmare tinget, ger associationer
om något visst hos det, gör det mer personligt. Det är, som
Linné så träffande sagt, som kläppen i klockan.
"O botanikens maj, o exkursioner —" utbrister Anders
Österling, som tydligen inte hade det märkvärdigt nog
vanliga skolpojksföraktet för växtsamlandet. Jag var tjugofem
år, när jag beslöt bli "botanist". På ett par somrar
genomgick jag i stora drag det mesta i den svenska floran — vackra
somrar, underbara! — mina lyckligaste somrar. Jag minns
dessa härliga maj- och junimorgnar, då jag vederbörligen
utrustad med portör och skol flora — ibland en ryggsäck med
kaffegrejor — smet från skrivbordsfunderingarna, morgnar
med blått dis över skog och å och tidig sol över slingrande
stigar. Morgnar då gökarna gåvo röst åt sommardiset och
hackspettar och nötväckor slamrade och knackade i gamla
träd. Jag vet att jag under dessa strövtåg upptäckte en del
•179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
