Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturkritik, bildningsfrågor - Den rätta fattigdomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Naturligtvis är icke fattigdomen i och för sig något
eftersträvansvärt, naturligtvis bör och skall den bekämpas. Det
eftersträvansvärda är det fria och oberoende sinnelaget,
vilket, gående fram liksom på trots och på lek, förstår
spänningens njutning och själva arbetets glädje mitt i
torftigheten.
Att hänga fast vid rikedomen, vare sig i verkligheten eller
i önskningen, vittnar icke om ett aristokratiskt sinne utan om
ett plebejiskt. De bättre människorna behöva icke rikedom
— det är de sämre som tro sig behöva den. Att pressa mycket
ur litet är en god regel i all hushållning, yttre som inre; ju
mera skapande, ju bättre alltså en människa är, desto mera
oberoende är hon för egen del av det yttre. Ingen stark
människa avundas rikedomen, han hyser i stället ett lidelsefullt
förakt för den. Det är de andligen svaga, de lata, de simpla
och i själen gamla som avundas.
Då jag tänker mig framtidens mänsklighet, tänker jag mig
den icke såsom i yttre måtto rik, utan jag tänker mig en
mänsklighet som har adlat det torftiga och lever skönt och
stolt däri. Däri finnes ingen plats för den hålögda
fattigdomen, liksom ej heller för den depraverade rikedomen; allt
detta skall försvinna såsom något onaturligt och omöjligt. Det
för mänskligheten naturliga är det enkla livet i ett oberoende
genom arbetet och arbetets spänning och lust.
Det är en bildningsangelägenhet det hela — ett strävande
till förnuft och oförbrännelig ungdom, en viss yverborenhet
i själen, om man så vill säga, en oböjlighet som har råd till
allt och intet fruktar att förlora utom sitt mod och sin kraft.
Endast en sådan bildning mäktar pressa gott ur ont och
bygga nya boningar på de gamla ruinerna. En sådan bildning,
en sådan sinnesart gör en människa eller ett folk till en oöver-
’330
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
