Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blickade solen fram, och med detsamma märkte
kaptenen, att det började blåsa starkare på hans
venstra axel.
"Mod gossar“, sade han, “vädret drar sig
åt norr, — då kommer hjälp." Hans ord, svaga
som de voro, väckte ingen glädje. Men när den
gamle slungades tillbaka mot skäret, skadad,
slagen men likväl hållande något rödt i sin
upp-lyftade hand, då hördes från stela läppar ett
sakta hurra, och en hoppets stråle tändes i nära
slocknade ögon. Hvad de hoppades på var svårt
att säga, en hälsning från lifvet, från människor.
Sjömannen kom ändtligen upp till spetsen
med blodiga, sönderskrapade händer, och hvad
han så omsorgsfullt höll fast — det var Bertas
dosa.
Hur det gick till att den kom just dit? Ja,
fråga tången, som hejdade den, fråga böljorna,
på hvilka den gled och hoppade, fråga skummet,
som bäddade åt den, hvirfvelvinden, som snodde
den rundt, fråga alla trons förhoppningar på
jorden, fråga Ghid, som räddar hvem han vill.
Alla dessa halfdöda människor hasade sig
fram omkring honom. Men han sade: “Om här
finns något att äta, och om ni icke lofva mig
att i så fall gifva gossen brorslotten, så slungar
jag dosan tillbaka i hafvet.“
Kcr/8tedt. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
