Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
samt på axeln; han var hänryckt, full afifver
och lust att ta itu och sätta i verket genast.
Men då han hade gått, stod Peder Kruse
länge tankfull med sitt lilla bittra leende, och
slutligen sade han till sig själf: »Ja, se sådana
bli de, de som kunde ha varit de bästa och
modigaste bland 0ss.»>
Abraham gick långsammare, då han när-
made sig Steffensens hus; han förberedde sce-
nen, anlade planen och visste, då han tog i
dörrlåset, till punkt och pricka huru han skulle
säga det och hvilket intryck det skulle göra
på dem.
>God afton, Steffensen! God afton, Grete!
Det är längesedan vi träffades;» så började
han med half röst, som om han vore litet
trött.
»Ja, jag kan väl tro, att herr Lövdahl
har haft brådtom», brummade Steffensen.
Grete sade ingenting, hon bara lyssnade
i glad förväntan.
»Brådtorh har jag haft, ja; både med mina
egna angelägenheter och med andras. »>
Steffensen, som i början hade suttit tvär .
och trotsig, blef nu orolig. Dessa väntdagar
hade tryckt ner honom; det var ej heller att
skratta åt: en gammal man med en blind dot-
ter och utan arbete. Visserligen var det sant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
