Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sfl
RESA TILL BINA.
kretsen, i passaden. Resande hafva försökt att skildra dessa
höjders skönheter och talat mer eller mindre poetiskt om
dess klara himmel, berättat hur solen, hastigare och
fullkomligare än någon advokat, gör svart till hvitt, natt till
dag, och i förbifarten blandar färger, briljantare än de som
lysa på något bondkistlock m. m.; men de hafva alla
misslyckats, af det enkla skäl, att när Skaparn vill låta sin
glans skina fram i något skönhetsunder, så förslår ingen
menskoförd färgsudd eller gåspenna att tata till en afbild:
själen kan ej uppfatta, endast se och beundra, stum och full.
Passadvinden, sedd från* dess prosaiska, jag menar dess
fysiska sida, är kanske eljest obekant för en del läsare,
och måhända kunna några ord deröfver ega intresse. Vind i
allmänhet är en del af vår atmosfer i rörelse, och denna
rörelses förnämsta orsak är luftens förtunning af hetta.
När luften förtunnas blir den specifikt lättare, och måste
således stiga, hvarvid den mindre förtunnade, kallare
luften rusar in i stället för att återställa den förlorade
jemn-vigten, och bilda en ström i luften, som vi kalla vind.
Man skiljer mellan Ständiga, Periodiska och Ombytliga
vindar.
De ständiga, eller passadvindarna uppkomma af jordens
rotation och luftens förtunning af solens hetta mellan
vänd-kretsarna. Den kalla tjocka luften vid polerna rör sig
naturligtvis långs åt jordytan för att intaga den heta, tunna
luftens plats kring eqvatorn; men jordens rotation och den
från polerna till eqvatorn gradvis tillvexande hastigheten
af denna rörelse, tvinga dessa polarluftströmmar att afvika
från deras meridianer på vägen till eqvatorn, och att
slutligen antaga en sned riktning från Ost till Vest. Häraf
uppkommer en Nordostvind i norra och en Sydostvind i
södra hemissferen. Dessa vindar äro likväl ständiga endast
i öppna Oceanen, både Atlantiska och Stilla, från 28° Nord
till 28° Syd, och i Indiska hafvet blott emellan
Mada-gascar och Nya Holland, från 10» till 28° Syd.
Periodiska vindar, eller de efter malayska ordet Mussin
årstid), af alla europeiska nationer sä kallade monsuner,
blåsa halfva året från en trakt och det andra halfåret från
den motsatta. Denna vexling förorsakas deraf, att när
under solens gång genom norra vändkrelsen de der belägna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
