Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är vid pass 6 mil i omkrets och 1600 fot hög. Vid
nordvestliga udden står en 800 fot hög klippa, vid
basen skiljd från ön genom 5 famnar djupt vatten, men
upptill förenad med den genom en hög stenbåge. Denna
ö ligger ungelär 10 grader från närmaste land, midt uli
oceanens aldrig hvilande vågor; en starkunderhafvisk
eruption har bragt den i dagen, men huru har den så länge
kunnat ega bestånd, och huru hafva de der befintliga
getter ditkommit? ty de funnos der då den upptäcktes; hade
ej detta varit förhållandet, så vore deras ditkomst ganska
förklarlig, då man känner huru Portugiser och Spaniorer
nästan alltid släppa höns, får eller dylikt på de obebodda
öar de passera, för att derigenom möjligen rädda lifvet på
derstädes skeppsbrutne. Huru liten ön än är, så
medförde den lugn, kastvindar och regnbyar, hvartill äfven solen
bidrog, som vi just samma dag hade i Zenith. Vi gingo
dock snart förbi och voro inom kort utom Södra
Vändkretsen, hvarefter vi för en frisk sydvestbris styrde upp
emot Goda Hoppsudden, eller som det vanligen kallas:
Kap. Då vi förut haft omkring 77° Fahrenheit*), så
började värmen nu att taga af, så att vi somliga dagar till
och med blott hade 60°. Vinden svepte dugtigt kring
»den stormiga udden», och sjön var hög till täflan med
Tafelberget, hvilket vi d. 12 Febr. sågo stiga ur vågen.
Den 14 lupo vi in i Tafelviken och ankrade.
KAPITLET II.
VISTANDET I K A 1».
Kapstaden"— Utflygter till Kondebosch, Consianlias, Kalkbay —
Tafelberget — Svenskarna i Kap — Fiird till Slellanbosch. Vi Febr. —9
Mars 1845.
Vår ankringsplats i Tafelviken gaf oss en ganska
vacker utsigt. Från »Green Point» med dess fyrtorn höjer
’) För dem, som ej ega kännedom om Fahrenheitska
thermome-terns förhållande till den hundragradiga Celsii, må nämnas,
att Celsii gradtal fås om det uppgifna Fahrenheitsgradtal,
minskadt med 32, multipliceras med %, efter formeln C—1/, (F—32).
Vi använda alltid i efterföljande anteckningar Fahrenheitska
beräkningen, emedan den iir noggrannare.
RESA Titi. KINA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
