Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CAHECRIIUS.
41
relser i vattnet. Vi sågo honom tydligt vältra om med
en stor haj, och när kampen slutat, skrek han under det
han sam mot skeppet: »En haj tog benet af mig!» Andra
styrman hade i detsamma hunnit till honom i båten, men
fick honom liflös ombord; ty hajen hade aftagit benet
ända upp under höften, ungefär 4 tum från lårbenshufvudet.
Han var och blef död, och begrofs dagen derpå, hvarvid
öfver hälften af besättningen följde honom till hans
hvilorum bland vaggande palmer.
En dag kom en båt långs sidan, bemannad med negrer,
för att föra de af oss, som önskade det, tvärlöfver viken
till Cabeceiras, ett landtställe, tillhörigt signor Nobre, en
köpman i Mozambik. Doktor M., L. och jag begåfvo oss
åstad, ledsagade af en svart herre såsom värd och tolk. Vid
andra stranden kunde båten, i anseende till det låga
vattnet, ej taga oss ända intill land, utan en hop negrer buro
oss 3 à 400 alnar i palankiner, samt nedsatte oss
bokstafligen »i palmernas skugga», d. v. s. den lilla som fins,
tydén är i allmänhet dålig, och jag undrar ej på, att
flyttfåglarna ledsna på den, när »solen skiner hett». Den bränd*
äfven nu förfärligt, och innan vi hunno taga de få hundra
stegen upp från stranden till Nobre’s villa, voro vi alldeles
genonavåta af svett. Såsom ett exempel på den värme der
rådde, och hvilken jag ej kan bestämma i gradtal (i
hamnen i skuggan var den 79 gr. Fahrenheit), må nämnas, att
då jag skjutit fyra fåglar vid en liten utvandring, och efter
hemkomsten genast, så fort som möjligt, konserverade demT
var den sista förderfvad innan de andra voro färdiga.
Straxt efter det vi hade ätit middag, tågade vi mangrannt
ut till ett annat bomullsplantage, tillhörigt samme egare.
De andra följde raka, breda vägen, men mig lockade
sångarskarors röster och blommorna; jag fick ett par negrer
med mig och vandrade in bland träden. Vegetationen var
ganska rik, ehuru på sina ställen sanden var blottad,’ der
och hvar stod en negerkoja, utanför hvilken ett och annat
dussin barn solade sina svarta, nakna kroppar. Först när
solen gick ned, hann jag upp vännerna, hvilka imedlertid
gått och filosoferat ibland bomullsbuskarne. Det var likväl
nu för sent ech för mörkt till vidare betraktelser, ty
natten har i dessa länder ganska brådtom att med sin svart*
j
■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
