- Project Runeberg -  Resa till Kap, Ostindien och Kina, åren 1844-1846 /
151

(1847) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Vilhelm Johan von Düben - Tema: China
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARTEMISE.

151

jornas hväsande och vindens gnisslande bland tåg och
tackel. Dock, efter ett par timmar var allt förbi, dager kom,
solen sken fram, vinden blef stadig, seglen kastades loss
och fylldes åter af en frisk, jemn vind.

Den S April sågo vi Kaplandet och sjelfva Goda
Hopps-udden förbiseglades d. 7:de. Derifrån till Lizard sågo vi
intet land; S:t Helena, Ascension, Azorerna, dessa
milstolpar eller vägvisare på den stora stråkvägen från Indien till
Europa, dem sjömannen vanligen vill se, dem gingo vi
förbi, i säker förtröstan på goda instrumenter; oeh de
sveko oss ej heller. Under linien fingo vi som vanligt regn
och några dagars stiltje, ur hvars enformighet vi snart på
6° N. L. vaknade till medvetande af en frisk
Nord-Ost-passad. Vi gingo fram bidevind med 7—9 knops fart,
skummet slog kring bogen och öronen, om man gick fram till
fockvanten. Vi styrde mot Norden, hvars gnistrande
härolder, Carlavagnen och Polstjernan, allt klarare och
stoltare framgingo mot zenith; södra Korset sjönk med
aftagande glans ned bland horizontens dimmor akterut, att ej
mera för oss blifva synligt, och allt mer och mer började
thermometerns fallande blifva kännbart på våra lekamina.
Vi vunno dock derjemte allt längre dagar, och snart voro
vi inom den lyckliga regionen för de herrliga ljusa
Nordiska sommarnätterna.

Ett angenämt möte hade vi midt uti Oceanen. Den
25 Maj på morgonen sågs ett skepp för-ut, hvilket, då vi
allt mera nalkades, röjde allt mer välkända former och till
slut igenkändes vara skeppet Artemise, som samtidigt med
oss var i Wampo. Om bord der hissades flagg, så snart
vi kommo hvarandra nog nära, och med ett helsningsskott
till svar flög äfven vår flagg upp. Vädret var vackert och
vinden ytterst laber, så att vår fart knappt var mer än
2—3 knop. Kapten Söron på Artemise satte derföre ut
sin båt och kom om bord till oss. Då han der druckit
kaffe, gingo kapten R. Och jag om bord på Artemise, samt
åter, efter att hafva tömt ett par glas vin för lyckligt slut
på resan.

Det tyckes vara besynnerligt, att skepp så ofta
sammanträffa på den vidsträckta Oceanen, der så mycket rum
finnes att befara mellan de begge kontinenterna, och det sy-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:25:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kapresa/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free