Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIII. Från densamme till densamme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lugnare ljus, men vid minnet därav sjunker han sam
man inför vad han vet vara en falsk gryning. Det
blev aldrig någon dag. Sången blev aldrig sjungen.
Hester såg upp med den tankfulla blick som verkar
så tilldragande på mig. Hennes min sade: »Jag
tycker synd om er. Jag önskar att ni vore lika
lycklig som jag.» Och en tanke sprang fram till svar på
hennes blick, och den skulle ha slagit henne till marken,
om den klädts i ord. Den lydde: »Även ni har väckts
av en falsk gryning.» Varför är hon så säker på sig
själv och på dig? Är hon säker? Den lilla
diktstumpen hade en kraftig verkan. Den luggslitne
författaren sveptes i den som i en hermelinmantel. Så utgör
den skenbara kärleken också en stark appell, håller
till en tid flickans uppmärksamhet riktad i spänning
på dess annalkande färgprakt, hennes natur är väckt,
hela hennes varelse väntar. Men misslyckande och
nederlag förestår sedan både poeten och älskaren!
Vore dina känslor för din fästmö annorlunda, skulle
jämförelsen inte hålla streck.
Hester tänker inte så, hon är vacker och lycklig.
Din tillgivne
Dane Kempton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
