Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVI. Från Herbert Wace till Dane Kempton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ur led och gör mig virrig och rusig av det djuriska
inom mig, så att jag är färdig att offra sanning, heder,
plikt och livsmål för att få äga lienue. Hon är inte en
kvinna som kan förmå mig att dränka ära och jämvikt
och ett riktigt uppförande i den blinda könslidelsens
virvel. Hon är inte en kvinna som hos mig väcker ett
så okuvligt begär att jag för dess tillfredsställelse skulle
kunna begå en enda dålig handling eller tillfoga den
obetydligaste bland mänskliga varelser det ringaste ondt.
Hon är inte den skönaste kvinna den Allsmäktige
någonsin satt på sin fotapall. (Det har funnits och finns många
lika sanna, rena och ädla kvinnor som hon.) Hon är inte
en kvinna till vars bedårande jag måste annonsera mina
varors förträfflighet genom att svettas fram sonnetter till
henne eller kuttra serenader för henne eller begå
dårskaper för henne. Med ett ord, hon är för mig ingenting av
vad den konventionella kärlekens kvinna är för mannen.
Men vad är hon då för mig? Hon är mitt andra jag
så att säga, min goda kamrat och medarbetare och den
som skall dela min glädje. Med sitt kvinnliga
kompletterar hon mitt manliga och gör oss till ett helt och det i
föreningens högsta civiliserade bemärkelse. Hon är
för mig höjdpunkten av kvinnornas tusentals
generationer. Det ville civilisation till för att skapa henne,
liksom det vill civilisation till för vårt äktenskap. Hon
är för mig kontrahenten i ett gudsäktenskap, ty vi
bli gudar, vi halvdjur, då vi sätta munkorg på djuret
och ej hotas av dess brummande. Hon är min hustru
inför Gud och mina barns mor.
Säg henne alltså detta, säg henne allt vad du vill, du
käre gamle virrige, moderlige poetpappa — som om
detta gjorde något från eller till! Herbert.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
