Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen mot dogmkyrkan - 46. Disputationen i Vansäter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kampen mot dogmkyrkan
läror, vilande på broderskapets och samhörighetens evangelium.
Vidare uttalades den åsikten, att dogmkristendomen dödat
kristusandan hos folken och framkallat en skenkristendom, som
under århundraden tolererat ett samhällsskick, som står i
skarpaste strid med Jesu lära. I resolutionen kräves tillika en
undervisning i etik i enlighet med Jesu kärleksbjudande
rättfär-dighetslära i stället för nuvarande dogmsystem, ”detta på det
att barnen redan från början må lära sig förstå, att broderskap
och människokärlek, som äro socialdemokraternas drivande
krafter, också äro det i Jesus’ av Nasaret etik”. Resolutionens
slutkläm lydde: På grund härav anser mötet, att svaret på den
föreliggande frågan måste bliva, att en kristen icke blott kan
utan bör vara socialdemokrat.
Komminister Granqvists förslag till uttalande innehöll, att
kristendomens grundsatser å ena, socialdemokratins å andra
sidan stode i skarp motsats till varandra, att arbetarrörelsen borde
utvecklas i sådan riktning, att den kroppsarbetande klassens
ställning bleve tryggare, vilket kunde nås utan socialdemokratins
klasskamp, om kristlig kärlek satte sin prägel på
samhällsmedlemmarnas arbete.
Med överväldigande majoritet antog mötet den av Kata
Dalström framlagda resolutionen, som hon därefter liksom Luther
med sina teser i Wittenberg uppspikade på portarna till
samlingslokalen.1 Denna s. k. Vansäters-resolution gick sedan
ut på ett mäktigt segertåg över hela landet och bidrog
säkerligen i icke ringa mån att åt socialdemokratin erövra bygder
och kretsar, som förut på grund av religiösa fördomar stått
likgiltiga eller fientliga till arbetarrörelsen.
Efter den stora segern i Vansäter hade Kata Dalström
vunnit det avgörande slaget i striden för socialismen mot det
svenska prästerskapet. Hon gick nu från den ena triumfen
till den andra. Prästerna ansågo mångenstädes spelet förlorat
och gåvo upp striden. Dock sökte de här och var, särskilt i
1 Enligt en annan version uppspikade hon resolutionen på
kyrk-dörren. Förf. anm.
— 310 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
