Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kata Dalström som rösträttsamason och drakdödare - 50. Kata Dalström drar ut mot den anarkistiske draken och befriar den fångne socialdemokratiske prinsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kata Dalström drar ut mot den anarkistiske draken
Vi ha annat att göra än att slita sönder varandra — och
medan de olika skolorna slåss inbördes blir allt vid det gamla i
samhället.” Som vi se, var det smärtan över den förlamande
inbördeskampen i arbetarleden, som hos Kata Dalström
framkallade de häftiga orden mot anarkisterna. Kata Dalström
var en lidelsefull anhängare av arbetarpartiets enhet och
enighet; till hennes djupa sorg skulle hon sedermera se hela den
internationella socialistiska rörelsen inför världskrigets
påfrestningar falla sönder och gå en förödande splittring till mötes.
Kata Dalström såg med ovilja alla försök att försona två så
väsensskilda läger som anarkismen och socialdemokratin. Är
1906 tog det socialdemokratiska ungdomsförbundets ledning
initiativ till en förhandling med den ungsocialistiska riktningen
för att undersöka de möjligheter för en återförening på
socialdemokratisk grundval som några medlemmar trodde vara för
handen. Kata Dalström är rädd för nya inre strider efter
en sammanslagning och skriver till Per Albin Hansson, som
lugnar henne med att förhandlingarna visat att ”sympatierna
för sammanslagning voro alldeles tillräckligt platoniska — men
heller icke mer”. Förhandlingarna strandade ookså. I sitt
brev till henne kan Per Albin Hansson också lugna henne med
avseende å rykten, som började gå att ungdomsförbundets
kritik av partiledningen och riksdagsgruppen syftade till bildandet
av ett nytt parti. ”Det där pratet om ett nytt parti”, svarar Per
Albin Hansson, ӊr ett nonsens, som om det verkligen skulle
dyka upp skall få sina häftigaste motståndare i mig och mina
kamrater. Ty vi veta både målet och medlen att föra in vårt
parti i rätt riktning. Det skall minst av allt bli på
splittrings-vägar. Arbeta Du med samma iver och lust för vår kära
ungdomsrörelse, ty Du skall aldrig behöva se Ditt arbete vare sig
betydelselöst eller skadligt genom den socialdemokratiska
ungdomens svek och förvirring! Därtill är den ungdomen för väl
skolad och trogen”.
Kata Dalströms kamp mot de mer eller mindre anarkistiska
elementen slutade först när det socialdemokratiska partiet år
— 347 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
