Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturella strävanden och insatser - 62. Bildning och klasskamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kulturella strävanden och insatser
Sextioandra kapitlet.
Bildning och klasskamp.
Kata Dalströms stora lidelse var att hjälpa till att befria
arbetarklassen ur den kapitalistiska träldomen och föra den upp
till full och hel delaktighet i den andliga kulturen. Det var
hennes fullkomliga visshet, att arbetarna skulle skapa en
friare, skönare och förnämare kultur än borgarklassen
förmått. Hon ställde alla sina krafter i det proletära
bildnings-arbetets tjänst. Hon var, som vi sett, en ivrig propagandist för
bildandet av de första arbetarbiblioteken och för
arbetarung-domens studiearbete. Hon befrämjade på alla sätt
tillkomsten av Arbetarnas bildningsförbund och Brunnsviks
folkhögskola. I sitt över hela landet hållna föredrag om Bildning och
klasskamp, även utgivet från trycket, Lysekil 1909, drar hon
med glöd och energi i härnad för proletariatets
bildningsintres-sen, kritiserar det borgerliga folkbildningsarbetet och uppdrager
konturerna till en arbetarklassens egen bildningsverksamhet.
Hennes program var enligt tidens anda väl starkt
naturvetenskapligt och skönlitterärt betonat och i väl ringa mån
socialistiskt, men hon sade själv att detta var avsiktligt för att locka
arbetarna till studier över huvud.
En av kulturens och bildningens liksom proletariatets värsta
fiender såg hon i rusdryckerna. Hur skoningslöst brännmärkte
hon icke de arbetare, som uppträdde berusade eller förstörde
hemmen och sitt eget människovärde genom dryckenskap. Hur
utan tvekan fastnaglade hon icke supande arbetare som
kapita-talisternas hjälptrupper. Hur bevekande manade hon icke de
fattiga proletärerna att slunga brännvinsflaskan och i stället
väpna sig med organisationens murslev och bildningens svärd
för att bygga och värna det nya samhället. När genom
Ver-dandiordens tillkomst en arbetarnas egen konfessionslösa nyk-
— 422 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
