Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Senare delen - 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ingenting vidare!
Ben blef aldrig klok på Syberg numera. Icke
ett förebrående ord. Hvad var det då för en
öfver-mensklig vänskap, som gjorde att han utan en
missnöjd min betalade ut för en längesedan öfvergifven
vän mera än hela sin årslön?
Ben skref till Syberg ett bref så tacksamt och
nedslaget, så ångerfullt öfver att ha misskänt honom
och så gladt öfver att han nu ville bistå att Syberg
länge derefter bröstade sig i medvetandet af sina
storartadt menskliga och ädelmodiga känslor.
Förfallodagen kom och Ben sände två
skuldsedlar på femtusen mark, en till hvardera af sina
bor-gesmän.
Så tog han ihop med sina arbeten under ett
formligt anfall af energi. Han skulle betala dem båda,
måste han också arbeta ihjäl sig. Sommaren
ljummades solklar och härlig utanför, men Ben var som död
för den. Hans stolthet, nedtryckt som den var,
verkade likt en fjäder, allt starkare ju mera den spändes.
Han arbetade på sin stora öfversättning dag ut och
dag in och höll ut med sin ifver långt fram på
sommaren.
Småstadslifvet och bristen på beröring med den
yttre verlden hade klämt in Sigrid Walborgs hängifna
natur i trånga skrankor. Den offervillighet, som
alltid legat hos henne, fann intet föremål att direkt
hän-gifva sig åt, och då uppoffrade hon sig blott för sjelfva
uppoffringens skull. Hela landet rundt omkring henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
