Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forstermor och fosterson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fastän hon måst köra ur tjensten sin gamla
tjena-rinna. Och i sin ödmjukhet föreföll hon sig som
ett odjur af otacksamhet, om hon nu ett enda
ögonblick önskade en läkare tvärtemot fröken Sallgrens
uttryckliga vilja, hvilken hon ju kände till så väl.
Kanske skulle han sedan komma med sina knifvar
och skära i henne!... Hon kröp ihop i bädden
under en hissnande känsla, som om hon redan känt
opererationsinstrumentets skarpa bett inne i sitt bröst.
Och sjukhuset! Nej, — dit ville hon aldrig ... hade
pröfvat huru det var ...! Men ... 0111 hon blef
räddad der! Här låg hon nu på ljerde veckan, utan
ett spår af bättring, — tvärtom! Igen trängde sig
ett underligt tomt och högtigligt allvar öfver henne,
och hon frös under dess obeveklighet. Hon tyckte
det var som om en sträng domare öppnade dörren
till ett oändligt tomrum, der ingen Jesus tog emot
henne i sina förlåtande armar fulla af hugsvalelse,
men ingen satan heller rufvade i mörkret. Rara
oändligt tomt och öde...! Och dit skulle hon in
ensam. Hon ryste tillbaka för dess isande
döds-kyla... hade der bara varit någon före henne, men
hon såg ingen. Tänk om läkaren dock kunde rädda
henne! Hellre hvilken smärta som helst än den här
förfärliga tomheten!
Hon kom plötsligt att tänka på sin son Hannes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
