Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den här lägenheten–—? Lehtimaa stod med
munnen öppen och flera frågetecken fastnade i halsen.
— Jaha, så är det. Det här nybygget fick han som
hemgift med mig, och den hemgiften går för sig, va?
— Jo, den gick för sig, försäkrade Lehtimaa litet
förbryllad. En mängd tankar trängdes i hans hjärna,
som icke var van vid dylika sagolika överraskningar i
vardagslivet. Det for genom honom som en blixt att
Kalle Pihl gjort sin lycka endast med det falska
prästbetyget, som ju var hans, och att det egentligen bort
vara han själv, som satt på nybygget och hade den
vackra Anna Mellilä till hustru. Han glömde helt sitt
ärende för sina egna tankar och satte sig på tröskeln
till badstugan.
— Har det då alls ingenting hänt honom själv?
frågade Anna.
— Nej ingenting av betydelse. Vad skulle det väl
hända en landstrykare som mig? avslutade han helt
sorgmodigt.
— Åh, ni österbottningar äro allt karlar som taga
er fram. Se på Kalle Pihl bara! Hade han kanske mer
än en hästkrake och sin egen duglighet, och nu sitter
han som torpare på det här stora nybygget, som kan
bli en utgård med tiden.
— Det är inte alla, som ha hans tur hos
kjolfolket...
Plötsligen kände Lehtimaa det som om en stor
orättvisa tillfogats honom, och han fortsatte oförsiktigt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
