Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ljus över händelser, som han hoppats längesedan voro
glömda och bilagda. Ja, livet var ändå märkvärdigt, —
en mekanism av uti varandra ingripande småhändelser!
Han var långtifrån skrockfull, men kunde icke
undvika att tro på Nemesis i detta ögonblick.
— Sätt dig! sade han frånvarande till kvinnan.
Johanna tvekade. Skulle hon sitta härinne i det
här fina rummet i den stränge herrens närvaro? Men
när han själv bjöd henne så — och hon slätade med
handen över en stols schaggöverdrag, innan hon satte
sig försiktigt på den allra yttersta kanten. Där satt
hon nu helt högtidlig, men kunde icke låta bli att önska
i sitt syndiga sinne att Kalle Pihl sett henne sittande
här hos Herrökaptenen. Det skulle väl kommit honom
att ändra ton emot henne en smula.
Sedan frågade kaptenen henne om hon redan träffat
sin man. Hon berättade om sitt besök på Uramo, och
kaptenen bara nickade bekräftande, såsom om det
varit en helt naturlig sak att hon blivit så illa bemött.
Efter en sista funderare reste han sig, skramlade med
pengar i en låda och räckte henne ett par blanka
silverslantar i det han sade:
— Här har du nu tillsvidare! Det kommer att gå
långsamt med den här saken, men du behöver inte
ångra att du vände dig till mig. Jag skall nog tala med
både länsman och häradshövding och skaffa de papper,
som behövs, — sedan är det en lätt sak att få Kalle Pihl
i fängelse, och det är väl det du vill honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
