Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
där köld med isigt ulfvabett;
och lik en örn med svarta vingar
från dyster vinterhimmel ned
förtviflan hängde öfver oss.
Hvem har den färdens mödor glömt?
Hvem minns ej första vinterns fasor,
hur barnen dogo, kvinnor tärdes af,
och nöden likt ett hålögdt troll
satt obeveklig vid vår tröskel.
På dessa se: Vid Lögams strand,
vårt gamla hem, de vuxit upp.
Af samma svärd, som oss fbrdref,
de jagats hit från sköfladt hem;
de frestat samma nöd som vi
och gå att dela samma öde,
som fordom syntes oss så hårdt.
Med seger nornan krönt vår strid:
Vårt hus står fast; bak timrad vägg
vi trotsa vinterstormens hot,
och svedj ans aska ger oss bröd.
Vi äga nog, vi äga mer,
vi äga redan öfverflöd,
och skulle vägra bröder hjälp
af fruktan att åt ofödd släkt
ej nog i fyllda lador spara!
(Bifallsrop från alla håll, vapenslammer.)
1:A BONDEN.
Vid Tor, ett kungsord! Evig skam
det vore vägra gästvänskap
och drifva folket öfver fjällen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
