Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fettsyra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^^::¥mm^^m^i^^mm^_
Fettsyra—Filtr ering
115
eger för upptäckande af oljor s
förfalskningar, äro emellertid icke fullt
pålitliga, enär reaktionerna variera
efter oljornas ålder, extraktionsätt
m. m.
Fettsyra, Sebacinsyra, C8H16
(CO2H)2, en i små hvita, vid 127°
smältande nålar kristalliserande, i
vatten föga löslig syra, som bildas
vid torr destillation af oljesyra och
vid smältning af ricinolja med alkali.
Fettvax. Se Adipodre.
Fibrm benämnes det
ägghviteämne, som i form af hvita elastiska
trådar afsöndras* ur blodplasma,
lymfa, transsudat o. s. v. och som
åstadkommer att dessa vätskor
stelna. Vid vispning af blod fastnar
fibrin på vispen och kan renas
genom tvättning med vatten. Det är
olösligt i vatten, alkohol och eter
samt sväller till en gelélik massa i
vatten, som innehåller 0,i %
saltsyra. Fibrinet förekommer icke
såsom sådant i blodet, men uppstår
genom inverkan af ett, sannolikt
från de hvita blodkropparna
härstammande ferment, på blodets
fi-brinogen, som i rent tillstånd bildar
sega, elastiska massor, olösliga i
rent vatten, men lösliga i svaga
koksaltlösningar, ur hvilka lösningar
det fälles dels vid spädning med
vatten, dels genom tillsats af
koksalt till full mättning. Vid tillsats
af blod, serum eller fibrinferment
afsätta fibrinogenlösningar fibrin i
trådar.
Fibrinogén. Se Fibrin.
Flbroln, hufvudbeståndsdelen i
silke. Se Silke.
Filtrering benämnes den
operation, genom hvilken fasta, i en
vätska suspenderade partiklar eller
fällningar skiljas från vätskan på det
sätt, att blandningen får
genomtränga ett poröst ämne, som
genomsläpper vätskan, men qvarhåller
fällningen. Man betjenar sig i stort
af sand, kol, ylle- och linneduk, i
smått af glasull, asbest, glaspulver,
oftast af olimmadt papper eller
filtrerpapper. Papperet klippes till en
cirkelrund skifva, filtrum, som
inpassas i en tratt (af 60° vinkel),
hvarefter vätskan, som skall filtreras,
hälles i tratten, och det som
filtrerats, filtratet, uppsamlas i lämpligt
kärl. Vid filtreringen sparar man
tid, om man först lemnar i hvila
den vätska, som skall filtrera«, så
att det mesta af fällningen hinner
samla sig på bottnen, och sedan
häller den nästan klarnade vätskan
på filtrum. Ställes det kärl, som
upptager filtratet, i förbindelse med
luftpump, aspirator o. d., kan man
i hög grad påskynda operationen,
men dervid är nödvändigt att
filtrum förstärkes med ett silformigt
koniskt platinableck, som inpassas i
tratten. Man kan äfven, då
upp-samlandat af en fällning är af
mindre vigt, filtrera genom att i vätskan
nedsänka en vid en längre, med vatten
fylld kautsjukslang fäst tratt, hvars
öppning öfverbundits med en af en
skifva filtrerpapper täckt duk. Vid
fil trering genom duk, eller kolering,
kan man fästa duken i en
passande qvadratisk träram, tenakel,
eller hopfoga duken till formen af
en spetsig kon, spitsbeutel, som pä
lämpligt sätt Upphänges För
filtrering af vatten till vattenledningar
användas stora sandfiltra, som ofta
rengöras. Till filtrering af
dricksvatten i mindre skala brukas
ben-kolsfiltra, som upptaga organiska
ämnen ur vattnet, och med fördel
äfven filtra fyllda med järnsvamp,
eller järn redueeradt ur
blodstens-malm vid möjligast låg temperatur.
&£
,,,v^._.,. ..v,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
